utbredning, lakvattenspridning och påverkan på omgivning - Sysav
utbredning, lakvattenspridning och påverkan på omgivning - Sysav
utbredning, lakvattenspridning och påverkan på omgivning - Sysav
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
5 Geofysiska metoder<br />
5.1 Resistivitetsmätning<br />
5.1.1 Teori<br />
Resistivitet är omvänt proportionell mot konduktivitet <strong>och</strong> är ett mått <strong>på</strong> markens förmåga att inte leda<br />
ström, det vill säga att fungera som en isolator. När resistiviteten (ρ) mäts sänds en elektrisk ström (I)<br />
ner i marken via två elektroder. Mellan två andra elektroder mäts sedan potentialskillnaden (U) som<br />
uppstår i resistorn (marken).<br />
Den mest grundläggande fysiska lagen som används för resistivitetsmätningar är Ohms lag:<br />
U<br />
R =<br />
I<br />
Resistiviteten (ρ) beror vidare <strong>på</strong> ledarens geometriska egenskaper, längd (L) <strong>och</strong> area (A). Med hjälp<br />
av de angivna parametrarna kan resistiviteten beräknas enligt (Reynolds 1997):<br />
U<br />
ρ =<br />
I<br />
A<br />
L<br />
Detta ger resistiviteten enheten Ohmmeter (Ωm). Den geometriska faktorn (A/L) beror <strong>på</strong> vilken<br />
elektrodkonfiguration som används, samt elektrodavståndet i uppställningen. Med andra ord hur långt<br />
strömmen färdas genom marken (Reynolds 1997).<br />
5.1.1.1 Markens elektriska egenskaper<br />
Det finns två olika sätt ström kan ledas genom lösa jordlager: elektronisk <strong>och</strong> elektrolytisk ledning. I<br />
fallet med elektronisk ledning leds strömmen via fria elektroner, medan elektrolytisk ledning leder<br />
strömmen via joner i porvattnet. Inom miljötillämpad resistivitetsmätning är det framför allt den<br />
elektrolytiska ledningen som är den styrande mekanismen (Loke 2003a). När elektrisk ström sänds ner<br />
i homogen mark flödar den tredimensionellt ut ifrån elektroden. Strömdensiteten (J) är beroende av<br />
storleken <strong>på</strong> arean (2πr 2 ) genom vilken strömmen flödar <strong>och</strong> <strong>på</strong> den utskickade strömstyrkan (I) enligt:<br />
J =<br />
I<br />
2<br />
2πr<br />
- 20 -<br />
(5:1)<br />
(5:2)<br />
(5:3)<br />
Strömdensiteten minskar alltså med ökande avstånd från strömkällan (Reynolds 1997).<br />
Olika geologiska formationers resistivitet kan variera kraftigt, mellan 1 <strong>och</strong> över 20 000 Ωm, <strong>och</strong><br />
bestäms framför allt av:<br />
• Porositet<br />
• Porfyllnadsgrad<br />
• Porvätskans resistivitet<br />
Till exempel har sprickfattigt berg hög resistivitet medan sprickrikt har låg, eftersom det har mer porer<br />
med mer vatten i. Resistivitetsmätningar ger god information om markens egenskaper, men bör<br />
kompletteras med andra undersökningar för att ge bättre underlag för tolkning. Resistivitetsintervallen<br />
är breda <strong>och</strong> överlappande (figur 5:1), varför det är viktigt att ha en geologisk förväntningsmodell<br />
(Loke 2003a).