05.09.2013 Views

utbredning, lakvattenspridning och påverkan på omgivning - Sysav

utbredning, lakvattenspridning och påverkan på omgivning - Sysav

utbredning, lakvattenspridning och påverkan på omgivning - Sysav

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

komplement till resistivitetsmätningar. Även om resistivitetskontrasten är tillräckligt stor kan IPmätningar<br />

tillföra värdefull information. Till exempel kan det vara svårt att avgöra om håligheter är<br />

fyllda med avfall eller fyllnadsmassor utifrån enbart resistivitetsmätningar, då båda fall ger upphov till<br />

en liknande resistivitetsanomali. IP-mätningar är generellt väldigt enhetliga <strong>och</strong><br />

uppladdningsförmågan ligger nära noll i bakgrundvärde, med undantag för en viss typ av polariserbar<br />

lera (Carlson et al 2001). Avfall uppvisar oftast tydliga anomalier vid IP-mätningar, även då<br />

metallskrot inte finns närvarande. En deponi innehåller ju vanligen även blandat material såsom<br />

hushålls- <strong>och</strong> trädgårdsavfall samt byggavfall, men också dessa material polariseras lättare än<br />

omgivande mark (Leroux et al 2007). Detta ger upphov till tydlig så kallad IP-effekt (se avsnitt<br />

5.2.2.1), varför IP-mätningar är en användbar metod för att avgränsa deponier.<br />

5.2.2 Teori<br />

Utrustning <strong>och</strong> uppställning vid IP-mätning är densamma som för resistivitetsmätning (se kap 5.1.2)<br />

med två strömelektoder <strong>och</strong> två potentialelektroder.<br />

Mätningarna kan i huvudsak utföras antingen som tidsdomän- eller frekvensdomänmätning (Reynolds<br />

1997). Denna teori begränsas till tidsdomänmätning eftersom den metoden användes vid<br />

undersökningarna i detta examensarbete. Vid tidsdomänmätning leds likström (I) med känd styrka ned<br />

i marken via strömelektroderna (Figur 5:6). Då stiger spänningen (U) uppmätt över de två<br />

potentialelektroderna direkt till en viss nivå (U’).<br />

Figur 5:6 Spänningens (U) gradvisa uppbyggnad <strong>och</strong> avklingning då<br />

strömmen (I) sluts respektive bryts (Jeppsson 2006).<br />

Därefter ökar spänningen gradvis en kort stund (från någon tiondels sekund till flera tiondels<br />

sekunder) för att så småningom bli konstant (Umax). När strömmen bryts efter tiden T faller spänningen<br />

direkt ner med samma storlek som den inledande höjningen var (U’). Därefter klingar spänningen av<br />

mot noll under en tidsperiod som är lika lång som vid den inledande höjningen (τ). Denna tid kallas<br />

avklingningstid. Spänningens gradvisa uppbyggnad <strong>och</strong> avklingning då strömmen sluts respektive<br />

bryts kallas IP-effekt <strong>och</strong> beror både <strong>på</strong> mätinstrument <strong>och</strong> geologiska faktorer. IP-effekt förklaras<br />

närmare nedan i avsnitt 5.2.2.1.<br />

Det som mäts vid inducerad polarisation är en funktion av alla de ingående lagrens<br />

uppladdningsförmåga, eller chargeability, varför det uppmätta värdet är skenbart.<br />

Uppladdningsförmågan (M) uttrycks i mV/V eller ms (Reynolds 1997). Uppladdningsförmågan är<br />

ytan under spänningens avklingningskurva i ett <strong>på</strong> förhand valt intervall (t1-t2).<br />

- 29 -

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!