utbredning, lakvattenspridning och påverkan på omgivning - Sysav

More documents

Recommendations

Info

Ytan kan uttryckas som en integral enligt: M U = 1 t2 max t1 ∫ U Δ ()dt t M Uppladdningsförmåga, chargeability (skenbar) Umax Uppmätt spänning då strömmen sluts ΔU Skillnaden mellan Umax och U’ vid tiden t (se figur 5:6) För att undvika påverkan av elektromagnetiska induktionseffekter väljs tiden t1 med en viss fördröjning från det att strömmen brutits, vanligen 10-50 ms. Tiden t2 väljs utifrån hur långt integrationsintervall som önskas, vanligen 100-1000 ms. Lång mättid (högt t2) kan ibland vara viktig, då spänningens avklingningsförlopp är olika långt i olika material. Avklingningsförloppet kan även delas upp i flera olika tidsfönster, vilket medger mer ingående analys. 5.2.2.1 IP-effekt Avsnittet baseras på Reynolds (1997). Geologiska material med långt avklingningsförlopp uppvisar hög uppladdningsförmåga, sk IP-effekt, och kan därmed urskiljas med IP-mätningar. IP-effekt kan ännu inte förklaras till fullo, men det finns för närvarande två olika förklaringsmodeller; membranpolarisation och elektrodpolarisation. Enligt membranpolaristationsmodellen uppstår IP-effekt i material med betydande andel porer som har mycket liten pordiameter. Orsaken till membranpolarisation är förträngning och blockering av porerna. Många mineral, bland annat lermineral, är negativt laddade på ytan. I porvätskan finns både positivt och negativt laddade joner, vilket medför att positiva joner fäster som ett orörligt skikt på mineralytan (Figur 5:7). Skiktets tjocklek kan uppgå till 100 μm, vilket minskar pordiametern och är tillräckligt för att blockera de minsta porerna helt. När strömmen sluts uppstår ett externt elektriskt fält. Då uppstår en potentialskillnad, varpå negativa och positiva joner rör sig mot plus- respektive minuspolen. Jonerna fastnar efter hand i de blockerade porerna och en lokal spänningsskillnad uppkommer. När strömmen bryts diffunderar jonerna i de blockerade porerna gradvis ut och polarisationen upphör. Spänningens uppbyggnad och avklingning får inte gå alltför fort om mätbar IPeffekt ska uppstå. Markens förmåga att transportera joner ska alltså vara låg, liksom jonhalten i porvätskan. Elektrodpolarisation äger rum kring kroppar vars ledningsförmåga är hög, såsom metallsulfider och metalloxider. Elektrodpolarisation är i huvudsak ett ytfenomen, varför förekomster med stor yta uppvisar störst IP-effekt. Kroppar med hög ledningsförmåga i marken befinner sig i en laddningsneutral miljö till dess att ström leds ner i marken via strömelektroderna (Figur 5:8 A). Strömmen ger upphov till ett externt elektriskt laddat fält i marken varpå laddningarna fördelas och polarisation uppstår över den konduktiva kroppen (Figur 5:8 B). Ytorna på den polariserade kroppen blir antingen positivt eller negativt laddade, varför jonerna i marken långsamt dras åt respektive håll med påföljd att polarisationen minskar. Spänningen mellan potentialelektroderna byggs upp och blir till slut ett konstant maxvärde. När strömmen bryts försvinner det elektriska fältet och då upphör polarisationen, varför laddningsansamlingarna sakta men säkert diffunderar tillbaka ut i marken igen. Detta innebär att spänningen gradvis klingar av för att så småningom bli noll. - 30 - (5:5)
Figur 5:7 Membranpolarisation vid (A) förträngning av porer mellan två mineral och (B) vid negativt laddade mineral i en porkanal (Reynold 1997). Figur 5:8 Elektrodpolarisation. (A) Laddningsneutral miljö i en porkanal. (B) Polarisation uppstår då en konduktiv kropp blockerar porkanalen (Reynolds 1997). IP-effekt uppnås om materialet är lättpolariserat (såsom metaller) och porvätskans konduktivitet är låg. Kroppens förmåga att transportera joner ska vara låg för att bäst IP-effekt ska uppnås, vilket innebär att den inte får innehålla för många porer, sprickor och så vidare som underlättar jontransport. Förekomster med stor yta ger upphov till störst IP-effekt. Särskilt stor blir därför IP-effekten vid malmer av impregnationstyp med stor yta per volymenhet. Även de plastpåsar som mycket av hushållsavfall i en deponi är förpackat i har stor yta per volymenhet och kan tänkas ge upphov till IP- - 31 -
Page 1 and 2: Ekedodadeponin i Hörby: utbredning
Page 3 and 4: Sammanfattning Ett av Sveriges milj
Page 5 and 6: Tackord Detta examensarbete hade in
Page 7 and 8: 6.3 Geofysiska undersökningar.....
Page 9 and 10: 1 Inledning 1.1 Bakgrund I många f
Page 11 and 12: 2 Områdesbeskrivning Innan område
Page 13 and 14: 3 Regional geologi 3.1 Berggrundsge
Page 15 and 16: av mer eller mindre sandig-siltig m
Page 17 and 18: I en ung deponi kan mängden lösta
Page 19 and 20: landning av industriellt avfall och
Page 21 and 22: Figur 4:2 De rådande processerna i
Page 23 and 24: Figur 4:3 Schematisk redoxzonering
Page 25 and 26: Vid undersökningarna av deponin up
Page 27 and 28: Figur 4:5 Resistivitetssektion (öv
Page 29 and 30: Figur 5:1 Schematisk bild av variat
Page 31 and 32: Schlumberger uppställningarna. Nä
Page 33 and 34: metoden blir mer kostnadseffektiv p
Page 35 and 36: För en 2D-inversion är det vanlig
Page 37: komplement till resistivitetsmätni
Page 41 and 42: Programmet tar inte hänsyn till vi
Page 43 and 44: 6 Fältundersökning 6.1 Utrustning
Page 45 and 46: Två inledande rekognoseringsprofil
Page 47 and 48: En handpump av plast användes för
Page 49 and 50: 8 Resultat och tolkning av 2D- och
Page 51 and 52: esistiviteter från 63 Ωm och ner
Page 53 and 54: 8.1 Diskussion Generellt gäller f
Page 55 and 56: 9 IP- och resistivitetsmätning 2D-
Page 57 and 58: paddocken delvis ligger på deponin
Page 59 and 60: (a) (b) (c) Figur 9:2 Profil 8. 2D-
Page 61 and 62: 9.2 Diskussion Gamla deponier inneh
Page 63 and 64: 10 Magnetometri 10.1 Resultat och t
Page 65 and 66: 11 Vattenprovtagning 11.1 Analysres
Page 67 and 68: 11.1.2 Metaller Vad det gäller met
Page 69 and 70: organiskt material, medan de i stö
Page 71 and 72: 13 Förenklad riskbedömning Ekebod
Page 73 and 74: 14 Slutsatser 14.1 2D- och 3D-inver
Page 75 and 76: 15 Rekommendationer för Hörby kom
Page 77 and 78: Daniel, E. (1998) SGU serie Ae 123,
Page 79 and 80: Sharma, P. V. (1997). Environmental
Page 81 and 82: - 1 - Bilaga 1 Diverse inversionspa
Page 83 and 84: Type of finite-element method (0=Tr
Page 85 and 86: 1 Use higher damping for first laye
Page 87 and 88: Figur 2 Profil 2. Resistivitetssekt
Page 89 and 90:
Figur 4 Profil 5. Resistivitetssekt
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Figur 10 Profil 11. Resistivitetsse
Page 97 and 98:
Figur 12 Profil 13. Resistivitetsse
Page 99 and 100:
- 2 -
Page 101 and 102:
- 4 -
Page 103 and 104:
- 6 -
Page 105 and 106:
- 8 -
Page 107 and 108:
- 10 -
Page 109 and 110:
- 12 -
Page 111 and 112:
- 14 -
show all

utbredning, lakvattenspridning och påverkan på omgivning - Sysav

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?