Dec nr 4 2003 - Järnvägsfrämjandet
Dec nr 4 2003 - Järnvägsfrämjandet
Dec nr 4 2003 - Järnvägsfrämjandet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
om man skall kunna tjäna pengar på den långväga? ? Eller tror man att man kan<br />
lämpa över mer jobb på andra utan att anstränga sig själv om man ägnar sig åt<br />
internationell trafik och då i synnerhet transittrafik? I alla branscher gäller, att om man<br />
skall bli stark utomlands, måste man först bli stark hemma. It-branschen försökte<br />
ändra på det med känt resultat. Är EU-ländernas järnvägsförvaltningar, undantagandes<br />
ÖBB, på väg att göra samma misstag?<br />
(Efter en artikel i Märklin Magazin 4/<strong>2003</strong>)<br />
Matarbaneproblem i USA<br />
Av en artikel från januari i år från tidskriften Trains hemsida framgår att investeringsbehovet<br />
hos de mer än 500 klass 2- och 3-järnvägarna i USA beräknas till nära 7<br />
miljarder dollar det närmaste decenniet. Huvuddelen av pengarna går åt till att förstärka<br />
bana och broar för att de ska kunna bära de nya och tyngre godsvagnarna som<br />
introducerats på senare tid. Generellt sett klarar dessa företag det löpande underhållet<br />
men inte sådana här massiva investeringar. I många fall har företagen redan<br />
investerat ganska avsevärda belopp i banorna, eftersom de ofta var i bedrövligt skick<br />
vid övertagandet.<br />
Nu är emellertid åtgärder på väg. De är av tre slag; federala (statliga) bidrag, federala<br />
lån och stöd från klass 1-järnvägarna. Beträffande de federala insatserna kan nämnas<br />
att det råder politisk enighet i frågan. Dessa järnvägsnät är omfattande; mellan<br />
1980 och 2000 gjorde sig klass 1-järnvägarna av med 65 000 miles järnväg, varav<br />
nära 50 000 miles fortfarande trafikeras tack vare dessa matarbanor. Ett antal klass<br />
1-järnvägar har sedan två år tillbaka satsat pengar på uppgradering av matarbanornas<br />
infrastruktur. Det görs inte av välgörenhet, för de stora är faktiskt mycket beroende av<br />
de små, ty mer än 25% av all godstrafik på USA:s järnvägar börjar eller slutar på<br />
matarbanorna. Finns det några lärdomar att dra här i Europa månne?<br />
Leif Fredriksson<br />
Ikea-tåget läggs ner<br />
Ikea lägger nu ner sitt godstågsbolag Ikea Rail men man säger samtidigt att andelen<br />
tågtransporter skall ökas. De etablerade järnvägsföretagen får istället ta över<br />
trafiken. Ikea Rail startade godstrafik mellan Älmhult och tyska Duisburg den 27 juni<br />
2002. Linjen skulle bli den första i ett nät av godstågstransporter i Europa.<br />
Men startsträckan var lång, det tog tid att skaffa lok och det tog ännu längre tid att<br />
skaffa alla nödvändiga tillstånd i Sverige, Danmark och Tyskland. ”Vi har inte kunnat<br />
få lönsamhet i trafiken”, säger Charlotte Lindgren, presschef på Ikea. Det var<br />
dyrt att starta trafiken och det har blivit dyrt att köra i egen regi. Vi lägger därför den<br />
15 januari ner vår egen trafik och skrinlägger alla planer på expansion.<br />
Utredning om järnvägstrafik till Ljungby<br />
Genom bland annat berömvärt arbete av vår medlem Alf Johansson i Lagan har<br />
frågan om borttagande av spåren på bangården i Ljungby (se förra Klart Spår sidan<br />
33) tagit en överraskande vändning. Den 1 oktober beslöt nämligen Ljungbys kommunfullmäktige<br />
efter önskan från flera partier att tillsätta en utredning med uppgift att<br />
förutsättningslöst inhämta, värdera och sammanställa fakta kring de ekonomiska<br />
möjligheterna att återuppta trafiken på spår till i första hand Värnamo.<br />
Mats Andersson<br />
44
Change language