DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

More documents

Recommendations

Info

1. INLEDNING: REGIONERNA I <strong>DE</strong>T <strong>FINLANDSSVENSKA</strong> ”Min inlärda kulturbakgrund och mitt engagemang är i första hand finlandssvenskt, i andra hand svenskt i Finland, i tredje hand finskt i Finland. För mig som antropolog, med studium av små kulturer, är finlandssvenskheten som livsmönster existent, värd att bevara och försvara. Mönstrets bärande drag är ju bruket av svenska språket med dess betydelse- och associationsmönster som första eller enda språk i vissa sammanhang” Bo lönnqvist i Hbl-kolumn 3.1.1993. ”Vid sidan om den svenskhet Lönnqvist förfäktar finns det ett annat sätt att uppfatta svenskheten i Finland; detta sätt är dels vidare, dels något annorlunda än det Lönnqvist företräder. I politiska termer kunde man säga att Lönnqvist är nationalist, medan jag är patriot. Lönnqvist utgår från en språkbaserad svensknationell identitet och understryker då de uttryckligen svenskspråkiga och svensknationella institutionernas stora betydelse, medan jag utgår från Finland som helhet och betonar värdet av den svenskhet (och givetvis också finskhet) som existerar inom hela landet” matti Klinge i Hbl-kolumn 20.12.1992 ”Arbete, boende, rock och sex är väsentligheter som minoritetsdebatten borde bygga på” trygve Söderling i Studentbladet 6.11.1981 ovanstående citat är med för att påminna om några tidigare debattvågor kring ”det finlandssvenska”, ”det svenska i Finland” och ”finlandssvenska regioner”. Söderlings artikel publicerades under en tid av intensiv debatt kring det finlandssvenska i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. erik Allardts och christian Starcks numera klassiska bok Språkgränser och samhällsstruktur – Finlandssvenskarna i ett jämförande perspektiv utkom år 1981, en statlig kommitté med särskilt uppdrag att undersöka den finlandssvenska emigrationen publicerade sitt betänkande 1980 (Kommittébetänkande 1980:24), Svenska folkpartiet publicerade inför sitt 75 års jubileum 1981 essäsamlingen Tankar i nutid . 11
12 De Finlandssvenska regionernas karaktär År 1980 utkom de första i en lång serie av rapporter från det breda forskningsprojektet Språkgrupp och mobilitet som SlS nämnd för samhällsforskning under ledning av tom Sandlund organiserade under 1980-talet. Fjalar Finnäs (1986) analyserade i Den finlandssvenska befolkningsutvecklingen 1950–1980 hur Finlands svenska befolkning hade påverkats av emigration, intern omflyttning och tvåspråkiga äktenskap. Finnäs kunde, i motsats till vad som påstods i samtida debatt, påvisa hur emigrationen till Sverige hade varit ett mycket större demografiskt problem för den finlandssvenska befolkningen än vad urbanisering och tvåspråkiga äktenskap var. Det svenska i Finland i ett längre historiskt perspektiv analyserades ungefär samtidigt i de två av max engman och Henrik Stenius redigerade volymerna Svenskt i Finland (del 1, Studier i språk och nationalitet efter 1860; del 2, Demografiska och socialhistoriska studier) som kom ut 1983 respektive 1984. Kanske kan man se startskotten på den intensiva diskussionen kring det finlandssvenska – eller det svenska i Finland - i den s.k. hurrarrörelsen vars debattbok Hurrarna, en stridsskrift om finlandssvenskarnas nutid publicerades 1974 och där författarna kritiserade det som man uppfattade som en sydfinländsk uppgivelse och hukarmentalitet inför det finska Finland. Det finlandssvenska borde, enligt hurrarna, byggas på en svensk regional mobilisering där österbotten utgjorde ett självskrivet centrum. Fokus i föreliggande rapport ligger på en analys av de offentliga förvaltningsreformerna från början av 1990–talet till 2010 och hur dessa reformer påverkat de områden eller regioner som i det allmänna medvetandet bildar ”Svenskfinland”. en sådan analys är komplicerad av många skäl. Det första problemet ligger i att man å ena sidan kan uppfatta de svenska och tvåspråkiga delarna av Finland som eN region i förhållande till Finland i övrigt; att man å andra sidan kan uppfatta ”Svenskfinland” som en addition av tre (med Åland fyra) tvåspråkiga historiska regioner – Nyland, österbotten och Åboland. I tillägg till dessa två perspektiv kan man se matti Klinges uppfattning som en tredje variant. Klinges ”det svenska i Finland” är inte bundet vare sig till en eller tre regioner utan bildar ett generellt svenskt inslag i en tvåspråkig stat. De enskilda finlandssvenska regionernas karaktär och särdrag har behandlats sparsamt i vetenskaplig litteratur under senare år. eftersom den offentliga förvaltningen i snabb takt omformats i en rad reformer från 1990-talet, och då dessa med stor sannolikt kommer att fortsätta under det nya århundradet, finns det goda skäl undersöka hur föreställningen om finlandssvenska regioner passar in i de nationella reformer av regionala indelningar som genomförts och planeras.
Page 1 and 2: DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARA
Page 3 and 4: I projektet Språkon analyseras fö
Page 5 and 6: 5. De FINlANDSSVeNSKA regIoNerNA I
Page 7 and 8: 6 De Finlandssvenska regionernas ka
Page 9 and 10: 8 De Finlandssvenska regionernas ka
Page 11: 10 De Finlandssvenska regionernas k
Page 15 and 16: 14 De Finlandssvenska regionernas k
Page 63 and 64:
62 De Finlandssvenska regionernas k
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75:
ISBN 978-952-10-5220-0 ISBN 978-952
show all

DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?