DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

54
De Finlandssvenska regionernas karaktär
6. AVSLUTNING: FINLANDSSVENSKA
REGIONER I ETT SAmTIDSHISTORISKT
pERSpEKTIV
Vår ansats i den här rapporten har varit att beskriva karaktären av några förvaltningsmässiga
och institutionella arrangemang som kallas Svenskfinland. Fokus har
legat på en analys av Svenskfinland bestående av tre regioner och förändringen av
dessas regioners ställning i samband med den våg av administrativa reformer som
vidtog under 1990-talet (vi har här lämnat Åland utanför analysen). Vi har velat
peka på hur de tre regionernas karaktärer skiljer sig åt och hur deras position påverkats
av centrala processer under Finlands modernisering. Den empiriska analysen
har framför allt handlat om regionernas förändrade position som en konsekvens av
administrativa reformer under de två senaste decennierna. I den senare delen av
rapporten har vi emellertid synat förändringarna i ett längre historiskt perspektiv
och framför allt pekat på effekterna av några demografiska omständigheter; den
finskspråkiga inflyttningen till tidigare svenskspråkiga kustregioner, den svenskspråkiga
emigrationen samt den förändrade synen på språk och skola i tvåspråkiga
familjer.
Utgående från en teoretisk ansats om hur regioner konstrueras och institutionaliseras
har vi fört en diskussion om hur finlandssvenska regioner å ena sidan skapats
under långa historiska processer, å andra sidan hela tiden förändras och rekonstrueras
i pågående kulturella och politiska processer. genom att fokusera på regionerna
vill vi naturligtvis samtidigt belysa frågeställningar kring hela det svenska i
Finland och – som vi hoppas – samtidigt ge nya infallsvinklar på och tolkningar av
de administrativa reformer som ”drabbat” de svenska regionerna av Finland under
slutet av 1900- och början av 2000- talet. Finns det en risk för att de senaste årens
reformer bryter långvariga föreställningar om Svenskfinland som ett geografiskt
område bestående av tre tvåspråkiga regioner? Kan den svenska befolkningsgruppen
känna sig någorlunda säker i sin identitet och som medborgare i Finland i de
nya ”regioner” som bildats?
I kapitel 2 och 3 visade vi att de tre regioner som undersökts, ända sedan de började
betraktas som en finlandssvensk helhet i början av 1900-talet, stått under en relativt
stabil statlig administrering i tre tvåspråkiga län med ett slags symboliska tre egna tvåspråkiga
länshuvudstäder – Vasa, Helsingfors och Åbo. Det svenska inslaget i de här
länen betraktades som ett naturligt inslag och svenskan var på denna administrativa
nivå garanterad inom dessa strukturer. också om länsförvaltningarna inte alla avseenden
var tvåspråkiga fungerade landshövdingarna som symboler för Vasa, Nylands
och egentliga Finlands län som områden med betydelsefulla svenska befolkningar.