DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net
DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net
DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Dessa två demografiska processer – finskspråkig inflyttning som hör samman<br />
med hela Finlands modernisering – och den omfattande emigrationen av svenskspråkig<br />
befolkning till Nordamerika och Sverige - borde alltså behandlas parallellt<br />
om man vill förstå hela komplexet med å ena sidan svenskspråkig emigration, å<br />
andra sidan finskspråkig inflyttning till tidigare övervägande svenska områden. om<br />
man utelämnar den förstnämnda omständigheten kommer bilden att bli missvisande.<br />
Fougstedt (1984, s. 32–35) och Finnäs (1986, s. 97–112) har utförligt behandlat<br />
emigrationen av svenskspråkig befolkning från Finland till Sverige. emigrationen<br />
av svenskspråkiga från Finland till Sverige avviker i avgörande grad från den omfattande<br />
finska emigrationen. Den grundläggande skillnaden mellan svenskspråkig<br />
och finskspråkig utflyttning till Sverige är att den förstnämnda började nästan omedelbart<br />
efter det andra världskriget under det att den finskspråkiga var obetydlig<br />
fram till mitten av 1960-talet. till de allra första grupperna av emigranter hörde fiskar-<br />
och småbrukarbefolkning från österbotten, Åboland och Åland. År 1958 gjorde<br />
Knut Pipping och Ida van Hulten-Pipping en kartläggning av ungdomarna i den<br />
åländska skärgården (Pipping & van Hulten Pipping 1960). I de flesta kommuner<br />
befann sig mer än tre fjärdedelar av den yngre befolkningen i Sverige. mönstret var<br />
liknande om än kanske inte lika dramatiskt i Åbolands skärgård och i vissa delar av<br />
österbotten (Forsberg 1971). När man i nationella kretsar började analysera (den<br />
finskspråkiga) emigrationen till Sverige i slutet av 1960-talet hade alltså en svenskspråkig<br />
emigration redan länge satt djupa spår särskilt i österbotten och i Åboland,<br />
men även Nyland påverkades. Först i och med den svenska migrationskommitténs<br />
arbete i mitten på 1970-talet började helhetsbilden av den finlandssvenska emigrationen<br />
och dess följder ta form. Finnäs (1986) kom med hänvisning till en rad olika<br />
källor till slutsatsen ”att den svenska utflyttningen under tjugoårsperioden [1950–<br />
1970] sannolikt översteg 60 000 personer, dvs. i genomsnitt 3000 per år”. eftersom<br />
majoriteten av emigranterna bestod av unga och unga vuxna var de demografiska<br />
effekterna i vissa regioner förödande. mellan åren 1950 och 1970 reducerades t.ex.<br />
årsklasserna 1936–1940 med över en tredjedel (Finnäs 1986, s. 99).<br />
Från början av 1980-talet avtog utflyttningen till Sverige så att det i stort sett<br />
blev balans mellan ut- och inflyttningen. efter ett mindre utflyttningsöverskott under<br />
1990-talet har det i stort sett varit balans i utrikesomflyttningen (Finnäs 2007,<br />
s. 20). Under ett antal år under 2000-talets första decennium har invandringen<br />
överstigit utvandringen, vilket tillsammans med relativt goda födelsetal lett till att<br />
antalet svenskspråkiga ökat efter år 2005 (Finnäs 2010, s.7). I österbotten har betydande<br />
grupper av invandrare förankrat sig i svenskspråkiga miljöer som därmed<br />
fått ett tydligt befolkningstillskott (Finnäs & eklund 2010).<br />
51
Change language