DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

More documents

Recommendations

Info

Dessa två demografiska processer – finskspråkig inflyttning som hör samman med hela Finlands modernisering – och den omfattande emigrationen av svenskspråkig befolkning till Nordamerika och Sverige - borde alltså behandlas parallellt om man vill förstå hela komplexet med å ena sidan svenskspråkig emigration, å andra sidan finskspråkig inflyttning till tidigare övervägande svenska områden. om man utelämnar den förstnämnda omständigheten kommer bilden att bli missvisande. Fougstedt (1984, s. 32–35) och Finnäs (1986, s. 97–112) har utförligt behandlat emigrationen av svenskspråkig befolkning från Finland till Sverige. emigrationen av svenskspråkiga från Finland till Sverige avviker i avgörande grad från den omfattande finska emigrationen. Den grundläggande skillnaden mellan svenskspråkig och finskspråkig utflyttning till Sverige är att den förstnämnda började nästan omedelbart efter det andra världskriget under det att den finskspråkiga var obetydlig fram till mitten av 1960-talet. till de allra första grupperna av emigranter hörde fiskar- och småbrukarbefolkning från österbotten, Åboland och Åland. År 1958 gjorde Knut Pipping och Ida van Hulten-Pipping en kartläggning av ungdomarna i den åländska skärgården (Pipping & van Hulten Pipping 1960). I de flesta kommuner befann sig mer än tre fjärdedelar av den yngre befolkningen i Sverige. mönstret var liknande om än kanske inte lika dramatiskt i Åbolands skärgård och i vissa delar av österbotten (Forsberg 1971). När man i nationella kretsar började analysera (den finskspråkiga) emigrationen till Sverige i slutet av 1960-talet hade alltså en svenskspråkig emigration redan länge satt djupa spår särskilt i österbotten och i Åboland, men även Nyland påverkades. Först i och med den svenska migrationskommitténs arbete i mitten på 1970-talet började helhetsbilden av den finlandssvenska emigrationen och dess följder ta form. Finnäs (1986) kom med hänvisning till en rad olika källor till slutsatsen ”att den svenska utflyttningen under tjugoårsperioden [1950– 1970] sannolikt översteg 60 000 personer, dvs. i genomsnitt 3000 per år”. eftersom majoriteten av emigranterna bestod av unga och unga vuxna var de demografiska effekterna i vissa regioner förödande. mellan åren 1950 och 1970 reducerades t.ex. årsklasserna 1936–1940 med över en tredjedel (Finnäs 1986, s. 99). Från början av 1980-talet avtog utflyttningen till Sverige så att det i stort sett blev balans mellan ut- och inflyttningen. efter ett mindre utflyttningsöverskott under 1990-talet har det i stort sett varit balans i utrikesomflyttningen (Finnäs 2007, s. 20). Under ett antal år under 2000-talets första decennium har invandringen överstigit utvandringen, vilket tillsammans med relativt goda födelsetal lett till att antalet svenskspråkiga ökat efter år 2005 (Finnäs 2010, s.7). I österbotten har betydande grupper av invandrare förankrat sig i svenskspråkiga miljöer som därmed fått ett tydligt befolkningstillskott (Finnäs & eklund 2010). 51
52 De Finlandssvenska regionernas karaktär Svenskt och finskt i tvåspråkiga familjer: paradigmskiftet beträffande språkregistrering och skolval Inflyttningen av finskspråkig befolkning till de svenskspråkiga kustområdena medförde att äktenskap över språkgränsen blev allt vanligare under 1900-talets första del. Det dominerande mönstret var att språket i ”blandäktenskap” blev finska och att barnen som regel sattes i finsk skola. ännu år 1970 registrerades en klar majoritet eller ungefär 60 procent av barnen i tvåspråkiga familjer som finskspråkiga (Finnäs 2010, s. 23). I mitten av 1970-talet ändrades emellertid synen radikalt på språk och skolspråk i dessa tvåspråkiga familjer. gradvis började en allt större andel av barnen dels registreras som svenskspråkiga, dels skrivas in i svenska skolor. Under de senaste två decennierna har närmare två tredjedelar av barnen registrerats som svenskspråkiga och i tillägg till detta går en betydande grupp finskt registrerade barn i svenska skolor. Det förändrade beteendet i tvåspråkiga familjer förändrade starkt de demografiska förutsättningarna för det finlandssvenska särskilt i södra Finland. rekryteringen till svenska skolor förbättrades radikalt i förhållande till de dystra förutsägelser som gjordes på 1970-talet. Paradigmskiftet beträffande språkregistreringen i tvåspråkiga familjer och valet av skolspråk uppvägde i varje fall delvis de negativa effekterna av den omfattande emigrationen under tidigare årtionden. effekterna av det vi här kallat för ”paradigmskiftet” i tvåspråkiga familjer framgår delvis av Figur 3 nedan som är hämtad ur en av Fjalar Finnäs demografiska rapporter (Finnäs 2010, s. 25).
Page 1 and 2: DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARA
Page 3 and 4: I projektet Språkon analyseras fö
Page 5 and 6: 5. De FINlANDSSVeNSKA regIoNerNA I
Page 7 and 8: 6 De Finlandssvenska regionernas ka
Page 9 and 10: 8 De Finlandssvenska regionernas ka
Page 11 and 12: 10 De Finlandssvenska regionernas k
Page 51: 50 De Finlandssvenska regionernas k
Page 75: ISBN 978-952-10-5220-0 ISBN 978-952

DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?