DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net
DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net
DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den stora reformeringen av den regionala förvaltningen som inföll under 1990-talet<br />
slog sönder de här inarbetade strukturerna. Det svenska tvingades positionera<br />
sig inom nya strukturer där kopplingen till det svenska i Finlands historia kunde<br />
vara svag. Å ena sidan bildades nya statliga institutioner, som enligt språklagens<br />
stadganden måste kunna ge service på både svenska och finska. Såsom påvisats i<br />
Språkon-projektets tidigare rapporter (lindfors 2009) varierar kvaliteten på den<br />
språkliga servicen mellan regionerna så att kvaliteten på den svenska servicen var<br />
avgjort bättre i österbotten än i Nyland och Åboland. Å andra sidan bildades lokalt<br />
förankrade landskapsförbund som samkommuner, där det svenska naturligt inarbetades<br />
i de starkt svenska landskapen österbottens Förbund och östra Nylands<br />
Förbund, medan det svenska i landskapsförbunden med liten svensk minoritet till<br />
stor del tappades bort (egentliga Finlands Förbund och Nylands Förbund).<br />
Den senaste regionförvaltningsreformen, den s.k. AlKU-reformen, har återigen<br />
ritat om regionkartan. Dock står landskapsförbunden kvar och bildar på sitt sätt<br />
en ny kontinuitet på den regionala nivån. Vi ser det som viktigt att den senaste reformen<br />
för Nylands del innebär att landskapsförbundet nu kommer att få samma<br />
gränser som det historiska Nylands län. Uppkomsten av en lokalt förankrad regionförvaltning<br />
– en landskapsförvaltning - ger alltså också vissa nya förutsättningar<br />
för det svenska i Finland. regionerna har, enligt europeisk modell, idag möjlighet<br />
att anpassa och specialisera sig enligt egna förutsättningar. en svensk minoritet kan<br />
emellertid lätt hamna i skymundan i en sådan process. Som vi har visat skiljer sig de<br />
tre svenska regionernas karaktärer kraftigt åt och därmed varierar också kapaciteten<br />
när det gäller att tillvarata svenska intressen i de landskapsförbund som grundats<br />
efter det att Finland blev medlem i eU. Strategier för det svenska i framtiden<br />
måste anpassas efter varje region. Huvudstadsområdet i Nyland utgör därtill ett<br />
specialfall. Svenska österbotten utgör genom språksamhörigheten en helhet, men<br />
dagens utveckling kring stadscentra drabbar också det här området, då energiklustret<br />
kring Vasa lyfts fram till att representera hela österbotten på bekostnad av<br />
Jakobstadsregionen och Sydösterbotten. eftersom landskapen juridiskt består av<br />
samkommuner föreligger en risk att kortsiktiga politiska beslut kan ändra på relationen<br />
mellan minoritet och majoritet.<br />
reformer av statliga administrativa distrikt handlar inte bara om ”rationella förvaltningslösningar”<br />
utan i högsta grad också om medborgarnas rättigheter att känna<br />
till och veta var man kan söka och få offentliga tjänster utförda. Det handlar också om<br />
kulturell förankring, symboler och rumsliga identifikationer. Att konstruera nya förvaltningsområden<br />
och ge dem nya namn är i djupaste mening fråga om demokratiska<br />
rättigheter. medborgarnas känsla av maktlöshet inför myndigheter är en allvarlig<br />
fråga som direkt berör demokratins grundvalar. medborgarna har haft en viss uppfattning<br />
om vilka ärenden som kunnat uträttas på länsstyrelsen, vid vägverket osv.<br />
55