DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net
DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net
DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
48<br />
De Finlandssvenska regionernas karaktär<br />
Språkförhållanden i landskommunerna hade endast marginellt påverkats av moderniseringsprocessen<br />
under dessa 70 år (en viss uttunning hade skett i kommunerna<br />
kring Vasa och i Sydösterbotten).<br />
I Nyland var det inte bara städernas språkförhållanden som påverkades starkt av<br />
flyttningsrörelsen under moderniseringens första årtionden. ökningen av det finska<br />
inslaget var påtagligt i de flesta landskommuner i mellersta och östra Nyland. trots<br />
detta var den svenska befolkningen fortfarande i majoritet i Väst- och östnylands<br />
landskommuner. också i Åboland hade en viss inflyttning till landskommunerna<br />
skett och andelen svensktalande hade minskat radikalt i Åbo.<br />
ovan nämnda språkliga förändringar illustrerar de finländska kustregionerna<br />
läge i Finlands moderniseringsprocess. Beslutet att flytta huvudstaden från Åbo till<br />
Helsingfors medförde, från slutet av 1800-talet då industrialiseringen och därmed<br />
hörande urbanisering tog fart, att Nyland blev det centrala målområde i hela den<br />
process under vilken Finland omvandlades från en utpräglad bondestat till ett modernt<br />
industrisamhälle. Industrialiseringen i österbotten var relativt svag – återhämtningen<br />
efter tjärepoken gick långsamt - och eftersom kuststädernas omland i<br />
övervägande grad var svenskspråkigt så blev inte heller de språkliga förändringarna<br />
i städerna särskilt dramatiska. en betydande del av arbetarna i industrin kom från<br />
de svenska landskommunerna. men den långsamma industriella tillväxten i österbotten<br />
medförde samtidigt att österbotten drabbades hårdare än någon annan region<br />
av emigrationen till Nordamerika (toivonen 1963). trots att också kranskommunerna<br />
kring Helsingfors hade övervägande svensk befolkning kunde den utgöra<br />
bara en mindre del i den väldiga urbaniseringsprocess som vidtog från 1980-talet.<br />
Därmed blev den svenskspråkiga befolkningen i mellersta Nyland på ett tidigt stadium<br />
minoriteter i kommuner och byar som tidigare varit nästan helt svenskspråkiga<br />
(tandefelt 1984, s, 243–266). Då äktenskap över språkgränsen samtidigt blev vanligt<br />
kom ”förfinskning av den svenska arbetarklassen” i Nyland att redan i början av<br />
1900-talet vara en stor samhällsfråga.<br />
När det gäller Åbo så kan man konstatera att de kringliggande fastlandskommunerna<br />
hade en övervägande finsk befolkning, vilket betydde att de svenskspråkiga<br />
på ett tidigt stadium blev en liten minoritet av befolkningen. Pargas var i Åboland<br />
den ort som tog emot ett betydande antal inflyttare från den svenska skärgården<br />
och därmed fick den en typisk tvåspråkig prägel som fortfarande gäller. Dalsbruk på<br />
Kimitoön fungerade på samma sätt som Pargas som ett viktigt målområde för en invandring<br />
till industriella yrken. en struktur med ”tvåspråkiga bruksorter” uppstod
Change language