DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

More documents

Recommendations

Info

Konklusioner en regions status och synlighet grundar sig långt på den historiska anknytningen. en region med redan etablerade symboler står sig bra i konkurrensen med andra regioner och identifikationsnivåer. österbotten, Nyland och Åboland har långa traditioner som tvåspråkigt styrda förvaltningsområden. Här är det ändå viktigt att komma ihåg att tanken på, eller konstruktionen av, ett avgränsat Svenskfinland inte kom till förrän i slutet av 1800-talet och således sågs inte regionerna som explicit finlandssvenska innan dess (lönnqvist 1984). Forskningar kring institutionaliseringsprocesser visar att reformer av förvaltningsområden har betydelse för människors känsla av tillhörighet. De senaste två decenniernas förvaltningsreformer har kullkastat de gamla förvaltningsdistrikten och nya håller istället på att formas. Svenskheten i regionerna har fått en möjlighet att positionera sig inom de nya regionerna och ge dem karaktären av tvåspråkiga eller finlandssvenska regioner. Undersökningen av regional media, identifikationsenkäter och föreningsliv indikerar att det finns en finlandssvensk medvetenhet i alla regioner. De finlandssvenska dagstidningarna visade sig vara starkt regionala i sin bevakning, medan radio och framförallt tV har en mer allmänfinlandssvensk prägel. Samtliga indikatorer pekar på att det vi kallat ”finlandssvensk förväntan”, dvs. en förväntan om att regionen skall kunna erbjuda dess invånare meningsfulla handlingsarenor och relevanta tjänster, är starkast i österbotten, där den till och med kan betraktas som mycket stark. Nivån är något lägre i Åboland och Nyland, även om det också där kan sägas finnas en stark svensk medvetenhet. landskapen Nyland och österbotten kan lätt knyta an till en historisk sinnebild av en svenskspråkig region. Åboland och Åbo har också långa svenska traditioner. Identifikationsundersökningen visar att det finns en svensk sammanhållning också i Nyland och Åboland, vilket kan vara en grund för ett medvetandegörande av respektive finlandssvensk region. Identifikationsenkäten (tabell 5) antyder att finlandssvenskarna känner sig allt mer främmande för den finländska samhällstrukturen. redan en svag antydan om något sådant borde få varningsklockor att ringa. en strategi för att inkludera svenskspråkiga i strukturerna på ett bättre sätt är nödvändig. Institutionaliseringsteorin ger inte möjlighet att mäta identifikationsnivå eller ”förväntningsstrukturer” i dagens regionala områden. Förhoppningen är att ovanstående redogörelse ändå belyst hur det vi kallar Svenskfinland sett ut och utvecklats under det senaste seklet och vilken betydelse regionbegreppen haft, har och kan ha i framtiden. 35
36 De Finlandssvenska regionernas karaktär 4. REGIONALA mÖNSTER I ORGANISATIONSKULTURER Reformerna på 1990-talet och dagens reformer När regionala kulturer och särdrag diskuteras föreligger det starka skäl att fokusera på de lokalt förankrade institutionerna. Då en ny utvecklingsenhet skulle planeras i början av 1990-talet gavs ansvaret för planeringen av den konkreta områdesfördelningen i stor utsträckning till den kommunala nivån. Processen att konstruera de nuvarande landskapsförbunden skiljde sig därför starkt i de finlandssvenska regioner som den här undersökningen studerar. Det är därför av stort intresse att redogöra för debatten som föregick uppritandet av en ny landskapskarta i de finlandssvenska regionerna. Vilka var huvudfrågorna och huvudalternativen och hur bevakades de svenska intressena? Under hösten 2009 genomfördes tretton intervjuer med personer som hade innehaft nyckelpositioner under reformeringsprocessen på 1990-talet. De intervjuade personerna hade antingen som tjänstemän (kommundirektörer, anställda vid regionplaneförbund) eller förtroendevalda i kommuner och i riksdag haft god insyn i reformprocessen i början på 1990-talet. en av de intervjuade hade som forskare nära insyn i reformarbetet. Intervjuerna genomfördes som ostrukturerade sådana för att intervjuobjekten fritt skulle ha möjlighet att berätta hur de upplevt debatten i varje region. Såsom nedanstående redogörelse tydligt visar, framskred konstruktionen av de nya förbunden mycket olika i de tre finlandssvenska regionerna. Åsikterna som presenteras är intervjuobjektens uppfattningar om reformerna i början av 1990-talet - såsom de erinrar sig händelseförloppet omkring 15 år senare.
Page 1 and 2: DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARA
Page 3 and 4: I projektet Språkon analyseras fö
Page 5 and 6: 5. De FINlANDSSVeNSKA regIoNerNA I
Page 7 and 8: 6 De Finlandssvenska regionernas ka
Page 9 and 10: 8 De Finlandssvenska regionernas ka
Page 11 and 12: 10 De Finlandssvenska regionernas k
Page 35: 34 De Finlandssvenska regionernas k
Page 75: ISBN 978-952-10-5220-0 ISBN 978-952

DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?