DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

More documents

Recommendations

Info

Sydkustens landskapsförbund är en för södra Finland samlande organisation för den finlandssvenska kulturen, och kräver därför ett eget omnämnande. Förbundet är en intresseorganisation för de tvåspråkiga kommunerna i södra Finland. organisationen sköter främst frågor om kultur och utbildning. Sydkustens landskapsförbund bildades 1998 genom en sammanslagning av de frivilliga landskapsförbunden Nylands Svenska landskapsförbund och Åbolands Kulturråd (Johansson 2004). Dessa båda organisationer (tillsammans med Svenska österbottens landskapsförbund) grundades på 1950-talet för att stöda och bevaka den svenska kulturen och utbildningen i Finland. tanken om fusionen av förbunden föddes i och med landskapsreformen, som medförde att de svenska intressena riskerade marginaliseras i Nyland och egentliga Finland. även eU och dess projektansökningsprocesser gav incitament att bilda en svensk organisation med mer muskler. man noterade här hur den lyckade konstruktionen SöFUK i österbotten lyckades ro iland ett flertal eU-projekt. De åboländska och sydländska förbundens fusion syftade till att skapa en finlandssvensk helhet i södra Finland (Johansson 2004). traditionen av samarbete och samhörighet mellan de båda regionerna har varit svag, och därför kan konstruktionen av Sydkustens landskapsförbund ses som nyskapande. Sydkusten har dock aldrig blivit någon stark aktör och intressebevakare. en central tjänsteman på förbundet berättar att förbundets huvudsakliga verksamhet idag berör vardagsnära projekt, som svenskspråkiga servicetjänster för barnfamiljer. Förbundet fyller en funktion framförallt i de stora städerna, där den svenska servicen är som mest bristfällig. Sydkusten har haft problem med att få kontinuitet i personalstyrkan. Det har hämmat verksamheten, speciellt i Åboland. Att organisationen inte fått den starka position som man hoppades beror på att den inte haft någon verksamhet i egen regi utan fungerat som ett komplement till andra organisationer, enligt en intervjuad. SöFUK i österbotten har exempelvis hand om den svenskspråkiga andrastadieutbildningen och har på så sätt etablerat sig som en viktig aktör i regionen. I Nyland och Åboland uttrycks ett behov av en samlande svenskspråkig institution, som intressebevakare och stöd för svenskspråkiga projekt. 43
44 De Finlandssvenska regionernas karaktär Österbotten Den regionala förvaltningens utveckling Det svenska österbotten är beläget vid kusten av det tidigare Vasa län, som idag är uppdelat i de tre landskapen österbotten, mellersta österbotten och Södra österbotten. tredelningen av lä<strong>net</strong> syntes första gången då frivilliga regionplaneförbund upprättades på 1950-talet kring Karleby, Vasa och Seinäjoki. efter det att byggnadslagen godkänts 1958 gick de frivilliga förbunden samman och bildade Vasa regionplaneförbund (Bilaga 3). Bildandet av dagens landskapsförbund splittrade igen den här konstruktionen till 1950-talets tre områden. Samtidigt som österbottens Förbund skapades kom också österbottens te-central och Västra Finlands miljöcentral till som nya statliga enheter. miljöcentralen hade hela det gamla Vasa län som verksamhetsområde, medan te-centralens verksamhetsfält kom att omfatta både österbotten och mellersta österbotten. Dagens Ntm-central motsvarar det tidigare Vasa län medan regionförvaltningsverket har ett förvaltningsområde som är okänt i den finska förvaltningshistorien (se Bilaga 7). Sett till servicen på svenska har ingen markant förändring skett i österbotten i och med reformerna på 1990-talet. De statliga institutionerna arbetar på båda språken, medan kontruktionen av landskapsförbundet bildat en stark tvåspråkig enhet (se lindfors 2009). Det frivilliga landskapsförbundet Svenska österbottens landskapsförbund, omformades efter landskapsreformen till Svenska österbottens Förbund för utbildning och kultur (SöFUK). SöFUK har med åren vuxit till sig och är numera en samlande institution för svenskspråkig yrkesutbildning och kultur i österbotten och en viktig aktör för svenskan i landskapet. Karlebys och Seinäjokis önskan om egna landskap och de svenska österbottningarnas ovilja till ett svenskspråkigt landskap Sammanslagningen av regionplaneförbunden 1958 genomfördes efter en het debatt. Kritikerna menade att ett regionplaneförbund omfattande 57 kommuner skulle bli för stort. Karleby och Seinäjoki behöll en del av sin egen markplanering genom att regionala nämnder upprättades, motsvarande de tidigare frivilliga regionplaneförbunden. Då en regional reform igen blev aktuell i början av 1990-talet yrkade Karleby och Seinäjoki igen på att få bilda egna landskap. Den här gången fick man gehör i den centerpartiledda regeringen. Konstruktionen av de nya landskapen i gamla Vasa län skiljer på så sätt sig från de övriga finlandssvenska regionerna, där landskapsindelningen i större utsträckning grundades på en överläggning mellan kommuner.
Page 1 and 2: DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARA
Page 3 and 4: I projektet Språkon analyseras fö
Page 5 and 6: 5. De FINlANDSSVeNSKA regIoNerNA I
Page 7 and 8: 6 De Finlandssvenska regionernas ka
Page 9 and 10: 8 De Finlandssvenska regionernas ka
Page 11 and 12: 10 De Finlandssvenska regionernas k
Page 43: 42 De Finlandssvenska regionernas k
Page 75: ISBN 978-952-10-5220-0 ISBN 978-952

DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?