DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

More documents

Recommendations

Info

på liknande sätt på några ställen i Svenskfinland där landsbygden kring enskilda industrier var övervägande svenskspråkig (t.ex. oravais, Billnäs, Fiskars, tolkis). De flyttningsmönster som ovan beskrivits fortsatte att prägla bilden också under industrialiseringens andra stora våg då den moderna välfärdsstaten Finland tog gestalt från 1960-talet. Det nya var emellertid hastigheten och omfattningen, ”kraften”, i den inflyttning till södra Finland som präglade särskilt åren 1965-1975 som i finsk samhällslitteratur brukar benämnas ”hullut vuodet”, de galna åren eller ”suuri rakennemuutos”, den stora strukturomvandlingen. På några år flyttade tiotusentals finskspråkiga människor från norra och östra Finland till Nyland och till de förstäder som i rasande takt byggdes upp kring Helsingfors (Kiljunen 1979). ”Vasta 1960-luvun jälkipuolen ja 1970-luvun alun ennätysmäinen muuttoliike, kun suuret ikäluokat alkoivat muuttaa pois kotitiloilta, sai aikaan maatalousväestön nopean ja lopullisen vähentymisen” (Haapala 2004, 235). redan 1964 hade Heikki von Hertzen formulerat en vision om ett modernt Nyland där inflyttningen skulle kanaliseras till sju kuststäder mellan Borgå och Kyrkslätt. Den här s.k. von Herzenplanen med sjustadsprojektet ansågs på svenskt håll utgöra ett stort hot mot det svenska i Nyland – också om von Herzen motiverade sitt sjustadsprojekt med att han ville försvara en ”riktig” landsbygd med tydliga gränser mellan det urbana och rurala Nyland (von Herzen 1964). trots att inflyttning till Nyland samt tammerfors- och Åboregionerna var massiv från senare delen av 1960-talet valde många att emigrera till Sverige. Den stora strukturomvandlingens målområden var således både södra Finland och olika industriorter i Sverige (Kiljunen 1979). Aarsaether & Baerenholdt (2001) har utvecklat begreppet coping strategies – ungefär ”strategier för att bemästra” i samband med undersökningar av hur perifera samhällen i norra Skandinavien mer eller mindre aktivt försökt anpassa sig till och bemästra socio-ekonomisk förändring under moderniseringsprocesser. Det är klart att den svenska befolkningen i Nyland hade begränsade möjligheter att på något avgörande sätt påverka den genomgripande modernisering och urbanisering ”på finska” som riktade sig till det landskap där mer än hälften av den svenska befolkningen hade sitt hemvist och ett landskap som samtidigt också blev ekonomiskt centrum i det självständiga Finland. Det kunde inte bli så mycket mera än en anpassning till externt givna processer. I en demokratisk stat hör befolkningens fria rörlighet till de mest grundläggande rättigheterna. Den finländska grundlagen och språklagen bygger på individprincipen, dvs. att den språkliga indelningen bestäms utgående från befolkningens individuella språkangivelse och att områdets språkliga indelning följer förändringarna i befolkningens språkliga sammansättning. Därmed fanns inga starka instrument eller mekanismer för att påverka den språkliga omvandlingen av Nyland. Det är också svårt att tänka sig att någon form av territoriellt baserad indelning i svenskt och finskt skulle ha kunnat fungera i en region som så starkt var målområde för en hel stats modernisering. 49
50 De Finlandssvenska regionernas karaktär Denna omständighet, att befolkningens omflyttning i samband med Finlands modernisering ”drabbade” Nyland och österbotten på fundamentalt olika sätt är något som ofta förbises också i dagens debatt. många diskuterar som om ”det nyländska mönstret” skulle upprepas under senare skeden i österbotten. Denna syn är dåligt förankrad och stämmer inte alls överens med det vi vet om övergripande demografiska mönster under Finlands moderniseringsprocess (Aro 2007). Som en följd av de tre finlandssvenska regionernas olika position i hela nationalstaten Finlands modernisering med vidhängande urbanisering blev det - i varje fall i teorin - möjligt att utveckla olika ”coping strategies”, olika strategier att bemästra moderniseringen. Nyländska försök att ”bemästra situationen” har ofta handlat om att behålla ett generellt svenskt inflytande på samhällsprocessen i Väst- och östnyland under det att man i huvudstadsregionen framför allt fått rikta in sig på att behålla inflytande över vissa nyckelområden såsom utbildning och kultur samt från 1980-talet även dagvård. Utvecklingen i det svenska österbotten gav utrymme för en bredare arsenal av s.k. policyinstrument – andra medel för att ”bemästra situationen” för att använda Aarsaether & Baerenholdts begrepp. men svårigheten med att hitta nya industriella nischer efter tjärepoken ledde i österbotten till andra processer som också de var lika svåra att bemästra. Det österbottniska hotet hette emigration. Den finlandssvenska emigrationen ”Den svenska uttunningen” i Nyland som var så tydlig redan i Klövekorns analys av förändringar under den tidiga industrialiseringen fortsatte med ökad styrka under 1900-talets senare del. Finnäs (2007, 10) har med hjälp av demografiska kartor för åren 1900, 1950 och 2005 visat hur den svenska befolkningen i många kommuner på den nyländska landsbygden förvandlades från majoritet till minoritet mellan åren 1950 och 2005. På den österbottniska landsbygden minskade visserligen antalet enspråkigt svenska kommuner men också de som blev tvåspråkiga utgående från språklagens kriterier hade fortsättningsvis en mycket stark svensk majoritet. Finnäs har senare visat att andelen svenskspråkiga ökat i flera österbottniska kommuner (Jakobstad, Kristinestad och Närpes under 2000-talet (Finnäs 2010). När man analyserar långsiktiga förändringar i befolkningens språkliga struktur i Finlands tvåspråkiga kustregioner bör man alltså minnas att den finskspråkiga inflyttningen – med tillhörande växande tvåspråkig familjebildning – bara utgör myntets ena sida; den andra grundläggande förklarande variabeln utgörs av finlandssvensk emigration – först till Nordamerika och senare till Sverige.
Page 1 and 2: DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARA
Page 3 and 4: I projektet Språkon analyseras fö
Page 5 and 6: 5. De FINlANDSSVeNSKA regIoNerNA I
Page 7 and 8: 6 De Finlandssvenska regionernas ka
Page 9 and 10: 8 De Finlandssvenska regionernas ka
Page 11 and 12: 10 De Finlandssvenska regionernas k
Page 49: 48 De Finlandssvenska regionernas k
Page 75: ISBN 978-952-10-5220-0 ISBN 978-952

DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?