DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

More documents

Recommendations

Info

Finlandssvenskarnas medvetenhet om de finlandssvenska strukturerna enligt Anssi Paasis institutionaliseringsteori ger en högre grad av regional institutionalisering även en högre grad av förväntningsstrukturer, dvs. folk förväntar sig att förvaltningen och förvaltningsområdet är uppbyggt enligt sinnebilden av regionen. Då Svenskfinland studeras skulle de svenskspråkigas förväntningar då yttra sig genom en förväntan på exempelvis ”svenska rum” eller service på svenska. låt oss kalla det finlandssvensk förväntan. Här är studien av Svenskfinland som tre enskilda regioner ytterligt motiverad – graden av finlandssvensk förväntan kan antas variera mellan regionerna i betydande grad. Den här redogörelsen skall ses som en undersökning av hur de tre regioner vi pekat ut som finlandssvenska varit synliga genom historien. Administrationsområden och kartor genom historien en regions historiska anknytning speglas väl i historiska kartor över administrationsområden och landskap genom tiderna. Benämningen landskap är belagd år 1526 för landsdelar i det svenska riket (Westerlund 1989, s. 87). Finland har haft nio historiska landskap (se Bilaga 1). Av dessa motsvaras Nyland och egentliga Finland ungefärligen av de områden som landskapsförbunden administrerar idag. österbottens landskap omfattade historiskt ett betydligt större område än vad dagens landskap gör, men det styrdes liksom idag från staden Vasa. län infördes som regionala förvaltningsenheter på 1630-talet. Från den tiden hade inte landskap använts som beteckning på förvaltningsområden förrän förbunden på landskapsnivå eller landskapsförbunden bildades 1995 (Westerlund 1989, s. 87). Åbo och Björneborgs län har närapå omfattat samma område ända sedan grundandet år 1634. Vasa län bildades 1775 efter det att Uleåborgs län avskiljts. tidigare benämndes hela området österbottens län (se Bilaga 2 och 3). Nylands län har omfattat samma område efter 1831, då tavastehus län lösgjordes. Kartan från år 1831 (Bilaga 4) motsvarar i stort sett hur de finlandssvenska områdena administrerades på regional nivå ända fram till länsreformen på 1990-talet (se Bilaga 8 för länens förvaltningsområden fram till år 1997). 23
24 De Finlandssvenska regionernas karaktär Av ovanstående resonemang kan vi dra slutsatsen att de tre finlandssvenska regionerna under en mycket lång tid administrerats inom respektive områden, från de tre tvåspråkiga städerna Helsingfors, Vasa och Åbo. Nyland som benämning på landskapet vid Finska vikens norra kust; det tvåspråkiga området från Pyttis i öster till Hangö i väster med Helsingfors som centralort har existerat under hela denna tid. österbotten användes inte som benämning på ett förvaltningsområde under en lång tid, utan gick istället under länshuvudstadens namn. Det här beror på att det historiska landskapet österbotten motsvarade ett betydligt större område. Att namnge kustremsan i det tidigare Vasa län till österbottens Förbund, vilket man gjorde på 1990-talet, har därför av förståeliga skäl skapat en viss förvirring, speciellt med tanke på att de tre omgivande landskapen givits namnen Södra, mellersta och Norra österbotten. ändå är den svenska benämningen österbotten en stark markör för det finlandssvenska i den här delen av landet. Åboland har inte existerat som ett administrativt område, förrän det nyligen kommit att beteckna en ekonomisk region inom egentliga Finlands Förbund. Benämningen Åboland fungerar, liksom österbotten, som ett viktigt kän<strong>net</strong>ecken på det finlandssvenska i regionen. tanken på Svenskfinland som en tydligt avgränsad enhet kom till under de sista decennierna av 1800-talet, som en reaktion på den finländska nationstanken och den nationalism som vaknade på finskt håll. Bo lönnqvist (1984, s.267–279) har visat hur man under den här tiden började använda begreppet språkgräns för att understryka att den svensktalande befolkningen i Finland var förankrad i en spatialt avskiljbar del av Finland. Avgörande för den finlandssvenska samlingen blev representationsreformen år 1906, vilken införde en enkammarlantdag och bröt den svenska dominansen i den ståndslantdag som föregick enkammarlantdagen. Svenska Folkpartiet grundades och kom att samla majoriteten av finlandssvenskarna inom breda sociala skikt. Sinnebilden av ett Svenskfinland bestående av Nyland, Åboland, österbotten och Åland är således lite över hundra år gammal. Bilaga 5 visar en karta över de regionplaneförbund som blev obligatoriska kommunförbund år 1958. Den här kartan ger grunden för den landskapsindelning som dagens landskapsförbund representerar. regionplaneförbunden kan ses som det första steget i splittringen av det historiska landskapet Nyland. även i Vasa regionplaneförbund fanns grogrund för en delning av det gamla lä<strong>net</strong>. I kapitel 4 redogör vi närmare för regionplaneförbundens betydelse vid konstruktionen av dagens landskapsförbund. 1990-talets reformer omformade dramatiskt de historiskt förankrade regionala institutionerna. Nya landskap bildades genom grundandet av Förbund på landskapsnivå år 1995 (se Bilaga 6). landskapet österbotten bildades av kommunerna i kustremsan av Vasa län. Det tvåspråkiga Karleby skiljdes från det övriga svenska österbotten då mellersta österbottens Förbund bildades. I sydväst särskiljdes
Page 1 and 2: DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARA
Page 3 and 4: I projektet Språkon analyseras fö
Page 5 and 6: 5. De FINlANDSSVeNSKA regIoNerNA I
Page 7 and 8: 6 De Finlandssvenska regionernas ka
Page 9 and 10: 8 De Finlandssvenska regionernas ka
Page 11 and 12: 10 De Finlandssvenska regionernas k
Page 23: 22 De Finlandssvenska regionernas k
Page 75:
ISBN 978-952-10-5220-0 ISBN 978-952
show all

DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?