DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

More documents

Recommendations

Info

Den stora reformeringen av den regionala förvaltningen som inföll under 1990-talet slog sönder de här inarbetade strukturerna. Det svenska tvingades positionera sig inom nya strukturer där kopplingen till det svenska i Finlands historia kunde vara svag. Å ena sidan bildades nya statliga institutioner, som enligt språklagens stadganden måste kunna ge service på både svenska och finska. Såsom påvisats i Språkon-projektets tidigare rapporter (lindfors 2009) varierar kvaliteten på den språkliga servicen mellan regionerna så att kvaliteten på den svenska servicen var avgjort bättre i österbotten än i Nyland och Åboland. Å andra sidan bildades lokalt förankrade landskapsförbund som samkommuner, där det svenska naturligt inarbetades i de starkt svenska landskapen österbottens Förbund och östra Nylands Förbund, medan det svenska i landskapsförbunden med liten svensk minoritet till stor del tappades bort (egentliga Finlands Förbund och Nylands Förbund). Den senaste regionförvaltningsreformen, den s.k. AlKU-reformen, har återigen ritat om regionkartan. Dock står landskapsförbunden kvar och bildar på sitt sätt en ny kontinuitet på den regionala nivån. Vi ser det som viktigt att den senaste reformen för Nylands del innebär att landskapsförbundet nu kommer att få samma gränser som det historiska Nylands län. Uppkomsten av en lokalt förankrad regionförvaltning – en landskapsförvaltning - ger alltså också vissa nya förutsättningar för det svenska i Finland. regionerna har, enligt europeisk modell, idag möjlighet att anpassa och specialisera sig enligt egna förutsättningar. en svensk minoritet kan emellertid lätt hamna i skymundan i en sådan process. Som vi har visat skiljer sig de tre svenska regionernas karaktärer kraftigt åt och därmed varierar också kapaciteten när det gäller att tillvarata svenska intressen i de landskapsförbund som grundats efter det att Finland blev medlem i eU. Strategier för det svenska i framtiden måste anpassas efter varje region. Huvudstadsområdet i Nyland utgör därtill ett specialfall. Svenska österbotten utgör genom språksamhörigheten en helhet, men dagens utveckling kring stadscentra drabbar också det här området, då energiklustret kring Vasa lyfts fram till att representera hela österbotten på bekostnad av Jakobstadsregionen och Sydösterbotten. eftersom landskapen juridiskt består av samkommuner föreligger en risk att kortsiktiga politiska beslut kan ändra på relationen mellan minoritet och majoritet. reformer av statliga administrativa distrikt handlar inte bara om ”rationella förvaltningslösningar” utan i högsta grad också om medborgarnas rättigheter att känna till och veta var man kan söka och få offentliga tjänster utförda. Det handlar också om kulturell förankring, symboler och rumsliga identifikationer. Att konstruera nya förvaltningsområden och ge dem nya namn är i djupaste mening fråga om demokratiska rättigheter. medborgarnas känsla av maktlöshet inför myndigheter är en allvarlig fråga som direkt berör demokratins grundvalar. medborgarna har haft en viss uppfattning om vilka ärenden som kunnat uträttas på länsstyrelsen, vid vägverket osv. 55
56 De Finlandssvenska regionernas karaktär För närvarande kan inte ens politiska beslutfattare och experter alltid ge svar på ”vem som gör vad i vilken ort” eller hur skiljer sig t.ex. gränserna för regionförvaltningsverket, Ntm och landskapsförbunden i österbotten? Det här resonemanget kan relateras till Paasis institutionaliseringsteori och begreppet social-rumsligt medvetande, som beskriver hur medborgarnas förväntningar och krav rörande samhället är förankrade i samhällsstrukturerna. Helhetsbilden beträffande de två senaste årtiondenas förvaltningsreformer är att det i flera fall varit negativa ur den svenskspråkiga befolkningens synvinkel. Förlusten av stabila och långsiktiga regionala förvaltningslösningar är påtaglig. Det är dock något av en paradox att samtidigt med dessa bakslag i förvaltningspolitiken har den demografiska utvecklingen för det svenska i Finland under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet varit positiv. För första gången på mycket länge växer den finlandssvenska befolkningen; för närvarande föreligger faktiskt en naturlig befolkningsökning. orsaken till denna demografiska omsvängning kan sökas i två avgörande omständigheter. För det första att balansen i s.k. utrikes omflyttning har varit god, dvs. att emigration och immigration varit ungefär lika omfattande; för det andra det som vi kallat paradigmskiftet i tvåspråkiga familjer. Betydelsen av att barn i tvåspråkiga familjer registreras som svenskspråkiga och skrivs in i svenska skolor har på ett avgörande sätt förbättrat de demografiska utsikterna i Nyland och på sikt i hela Svenskfinland. Det finns således inga demografiska skäl att urholka offentlig förvaltning på svenska. man kan tvärtemot argumentera för att den befolkningsmässiga utvecklingen ställer växande krav på en fungerande tvåspråkig regional förvaltning i alla delar av Svenskfinland. I ett större perspektiv, inom eU och globalt, har nationalstaternas inflytande minskat på bekostnad av regionala och överstatliga politiska och ekonomiska processer. mot den här bakgrunden är det utomordentligt viktigt att fortsättningsvis diskutera hur det svenska i Finland skall utvecklas på regionernas nivå.
Page 1 and 2:
DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARA
Page 3 and 4:
I projektet Språkon analyseras fö
Page 5 and 6: 5. De FINlANDSSVeNSKA regIoNerNA I
Page 7 and 8: 6 De Finlandssvenska regionernas ka
Page 9 and 10: 8 De Finlandssvenska regionernas ka
Page 11 and 12: 10 De Finlandssvenska regionernas k
Page 55: 54 De Finlandssvenska regionernas k
Page 75: ISBN 978-952-10-5220-0 ISBN 978-952
show all

DE FINLANDSSVENSKA REGIONERNAS KARAKTÄR - Kunnat.net

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?