Riktlinjer för antibiotikaanvändning till häst (pdf) - SVA

A NTIBIOTIKARIKTLINJER MAJ 2013
infekterade leden samt curettage av det infekterade subkondrala benet. Det kan även samtidigt finnas ett
frakturfragment som måste avlägsnas om infektionen skall kunna läka.
Penicillin får anses vara förstahandsval vid septiska processer involverande skelett.
RESPIRATIONSORGANEN
ALLMÄNT OM INFEKTIONER I LUFTVÄGARNA
Luftvägssjukdomar hos hästar är sannolikt den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling av häst trots att
vetenskapligt stöd för behandling i många fall saknas. Vanligast är virala infektioner men grundorsaken till
symtomen kan vara svår att diagnostisera och därmed kan det vara svårt att avgöra om en eventuell
bakterieinfektion är primär eller sekundär. I början av sjukdomsförloppet vid bakteriell övre
luftvägsinfektion kan det också vara svårt att ge en prognos om hästen själv klarar att ta hand om
infektionen. Val av behandling och rekommendationer för profylax för luftvägssjukdomar hos tävlingshästar
är en av de svåraste utmaningarna för hästveterinärer.
Beslut om val av metod för vidare undersökning och provtagning baseras på anamnes samt fynden vid
klinisk undersökning. Vid andra fall än akut okomplicerad övre luftvägsinfektion är noggrann endoskopiundersökning
av näshåla, svalg samt luftsäckar vägledande för ytterligare diagnostik.
Prov för virusundersökning kan tas från lokaliserat område, från nässekret (virussvabb), nässköljningar, från
svalget med längre provtagningspinne eller genom sköljning med koksaltlösning. PCR-undersökning för
påvisande av virus i nässvabbprov i tidig sjukdomsfas är ett bra alternativ till serologisk diagnostik av
antikroppar, eftersom serologi kan göras först efter den akuta fasen. Blodanalyser kan användas framförallt
vid diagnostik av bakteriella infektioner i luftvägarna (hematologi, akutfasproteiner). Prov från näshåla är
vanligen kontaminerade av den normala floran och det finns stor risk att man övertolkar resultatet eller
missar patogener. Vid misstanke om bakteriella luftvägssjukdomar rekommenderas generellt provtagning
från trakea eller luftsäckar.
I de övre luftvägarna finns en normalflora som består av en mängd olika bakteriearter. Bakterier kan
normalt också isoleras från trakea. Många friska hästar är till exempel koloniserade med Streptococcus
zooepidemicus som ju också är en vanlig infektionsorsak. Den kliniska relevansen av bakteriefynd i
luftvägarna kan därför vara svår att bedöma. Det är viktigt att fynden sammanvägs med all annan
information från klinisk undersökning och övriga undersökningar som hematologi och cytologi.
Vid både trakealaspirat och lungsköljprovtagning är det ytterst viktigt med standardisering av
provtagningsmetod samt tillfälle. Dessa prover tas framförallt för cytologisk och mikrobiell undersökning
och provresultat påverkas påtagligt av provtagningsteknik (volym och typ av vätska som används),
provtagningstidpunkt i relation till arbete/ transport, tid mellan provtagning och analys, provhantering och
analysmetoder i det använda laboratoriet. Trakealaspirat eller transtrakealaspirat används framför allt för
bakteriologisk odling, då det i trakea samlas sekret från hela luftvägarna. För att undvika kontamination kan
skyddade provtagningskatetrar användas.
Ytterligare diagnostiska möjligheter för undersökning av lungsjukdomar är till exempel röntgen, ultraljud,
arteriella blodgasanalyser, scintigrafi, biopsier och olika lungfunktionsundersökningar.
Huvuddelen av de infektioner i luftvägarna som behöver antibiotikabehandlas är orsakade av streptokocker
varför bensylpenicillin ofta är ett lämpligt val. På grund av oral beredningsform och karensaspekter föredrar
djurägare ofta trimetoprim-sulfa. Trimotoprim-sulfa är dock i dessa fall ett sämre val ur bakteriologisk
synpunkt och då dessutom utbudet av orala antibiotika till häst är synnerligen begränsat, bör denna
substans värnas för de tillfällen då det är indicerat.
27