Riktlinjer för antibiotikaanvändning till häst (pdf) - SVA

A NTIBIOTIKARIKTLINJER MAJ 2013
Aktivitet
Generellt är aktiviteten god mot många aeroba Grampositiva och anaeroba bakterier samt även mot
klamydier och mykoplasmer. Aktiviteten är otillräcklig mot de flesta aeroba Gramnegativa bakterier. Vissa
typer av semisyntetiska makrolider som azitromycin, klaritromycin och tulatromycin kan dock ha god
aktivitet även mot Gramnegativa stavar som Actinobacillus spp.
Resistensmekanismer
Resistens beror oftast på förändring av målstrukturen och kan antingen orsakas av kromosomala
mutationer eller upptag av överförbara resistensgener. Vanligast generellt är överförbar resistens och då i
form av såkallad makrolid-linkosamid-streptogramin resistens (MLSB-typ) där korsresistens föreligger
mellan de tre grupperna.
Farmakokinetik och dynamik
Makrolider och linkosamider passerar lätt biologiska membran eftersom substanserna är lipofila, svaga
baser och därmed i stor utsträckning ojoniserade vid fysiologiskt pH. Distributionsvolymen är således
relativt stor. Detta innebär ofta höga intracellulära koncentrationer. För många av substanserna är
passagen till CNS dock obetydlig vid intakta meninger på grund av att dessa substanser ofta är substrat för
effluxproteiner.
Vissa nya typer av semisyntetiska makrolider som azitromycin, klaritromycin och tulatromycin har en
mycket långsam elimination.
Effekten av de äldre makroliderna är i terapeutiska koncentrationer bakteriostatisk men vid höga
koncentrationer anses den vara baktericid och är korrelerad till hur lång tid som koncentrationen överstiger
MIC.
Observera
Användning av makrolider och linkosamider till vuxen häst medför mycket stor risk för allvarliga
biverkningar i form av koliter med mycket hög dödlighet vilket gör att användningen begränsas till föl.
ERYTROMYCIN
Erytromycin (J01F A01) är ett makrolidantibiotikum som för närvarande inte finns godkänt för användning
till djur i Sverige.
Aktivitet och resistensförhållanden
Minsta hämmande koncentration (MIC) för erytromycin för isolat av Rhodococcus equi som inte förvärvat
resistens kan förväntas vara cirka 0.25 - 1 mg/L. Resistens mot erytromycin förekommer hos R. equi men är
troligen inte vanligt i Sverige.
Farmakokinetik och dynamik
Vid oral tillförsel kan erytromycin administreras antingen som ett salt eller som en ester. Efter absorptionen
hydrolyseras estern i blodet till aktiv substans. Koncentrationen av fritt erytromycin i blodet avgörs främst
av hydrolyshastigheten eftersom den oftast är långsam. Detta innebär att halveringstiden och därmed
durationen förlängs något men även att den maximala plasmakoncentrationen blir lägre samt att tiden till
maximal plasmakoncentration blir längre jämfört med administration av icke förestrad substans. Saltet av
erytromycin är instabilt i sur miljö och därför påverkas biotillgängligheten.
Biotillgängligheten hos föl efter oral tillförsel är låg, cirka 15 % både för ester och för salt. Halveringstiden av
vattenlösligt erytromycin efter i.v. tillförsel är ca 1 h. Distributionsvolymen är stor, ca 3-4 l/kg hos föl.
Substansen passerar lätt biologiska membran men transporten till centrala nervsystemet anses vara ringa
om endotelet är intakt. Efter oral tillförsel av erytromycin till föl (25 mg/kg) uppnås maximal
plasmakoncentration 3 µg/ml och 1 µg/ml inom 1,5 h och 3,0 h för respektive salt och ester (estolat).
Kommentarer
Användning av erytromycin till vuxen häst medför mycket stor risk för allvarliga biverkningar i form av fatala
koliter vilket begränsar användningen till föl. Även föl kan drabbas av diarré under behandling. En allvarlig
sidoeffekt är att moderstona kan drabbas av kolit när behandling av fölet pågår. Orsaken antas vara att
stona av misstag får i sig läkemedel då de slickar sina föl eller äter av fölträcken.
60