Riktlinjer för antibiotikaanvändning till häst (pdf) - SVA
Riktlinjer för antibiotikaanvändning till häst (pdf) - SVA
Riktlinjer för antibiotikaanvändning till häst (pdf) - SVA
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
A NTIBIOTIKARIKTLINJER MAJ 2013<br />
Kommentar<br />
Tredje generationens cefalosporiner får endast användas <strong>för</strong> behandling av djur vid infektioner där andra<br />
antibiotika inte kan komma ifråga, <strong>till</strong> exempel på grund av dokumenterad resistens mot andra alternativa<br />
antibiotika, samt livshotande <strong>till</strong>stånd där det finns god grund att anta att andra alternativ inte är<br />
verksamma. I det senare fallet bör valet av antibiotika omprövas när mer information finns, <strong>till</strong> exempel<br />
tydlig <strong>för</strong>bättring av kliniskt <strong>till</strong>stånd, säkrare diagnos eller resultat av resistensbestämning.<br />
AMINOGLYKOSIDER<br />
Verkningsmekanism<br />
Aminoglykosider binder <strong>till</strong> 30S-enheten av bakteriernas ribosomer och hindrar därmed proteinsyntesen.<br />
Aktivitet<br />
Många aeroba Gramnegativa samt vissa aeroba Grampositiva bakterier är normalt känsliga <strong>för</strong><br />
aminoglykosider. Anaeroba bakterier är okänsliga <strong>för</strong> aminoglykosider eftersom det krävs syre <strong>för</strong> att<br />
transportera in aminoglykosider i bakteriecellen. Aktiviteten mot övriga bakterier är också nedsatt vid<br />
anaeroba <strong>för</strong>hållanden. Den påverkas också mycket av pH och är bäst i svagt basisk miljö.<br />
Resistensmekanismer<br />
Förvärvad resistens beror oftast på produktion av plasmidmedierade enzymer som inaktiverar<br />
aminoglykosiderna. Ett stort antal olika sådana enzymer har beskrivits och deras angreppsställen varierar.<br />
Detta innebär att vissa av dessa enzymer endast kan verka med en specifik aminoglykosid som substrat och<br />
korsresistens mot andra aminoglykosider uppstår då inte. Andra enzymer är däremot mindre specifika<br />
varvid varierande mönster av korsresistens ses.<br />
Farmakokinetik och dynamik<br />
För systemiskt bruk finns endast parenterala beredningar eftersom aminoglykosider normalt inte<br />
absorberas från mag- tarmkanalen. Bio<strong>till</strong>gängligheten efter i.m. eller s.c. administration är över 90 %.<br />
Aminoglykosider <strong>för</strong>delar sig i det extracellulära rummet men ansamlas i njurvävnad samt i innerörat där de<br />
även har toxiska effekter. Distributionsvolymen är ca 0,15 - 0,2 L/kg. Bindningen <strong>till</strong> plasmaproteiner är låg.<br />
Substanserna utsöndras via filtrering i njuren.<br />
Den antimikrobiella effekten är baktericid och är bäst korrelerad <strong>till</strong> <strong>för</strong>hållandet mellan maximal<br />
plasmakoncentration och MIC-värde.<br />
Bieffekter<br />
De toxiska effekterna av aminoglykosider på njurar och inneröra gör att den systemiska användningen bör<br />
begränsas <strong>till</strong> behandling av allvarliga infektioner med Gramnegativa bakterier. Detta gäller situationer där<br />
andra mindre toxiska antibiotika inte är verksamma samt om den kliniska situationen kräver omedelbar<br />
behandling. Genom att administrera aminoglykosider endast en gång per dag minskar risken <strong>för</strong> njurskador<br />
med bibehållen antimikrobiell effekt.<br />
GENTAMICIN<br />
Gentamicin (QJ01G B03, QD06A X07, QSC2C A90) är en aminoglykosid som finns <strong>till</strong>gänglig <strong>för</strong> parenteral<br />
och lokal administration (öron, livmoder sto).<br />
Aktivitet och resistens<strong>för</strong>hållanden<br />
• God aktivitet (MIC ≤4 µg/mL) mot aeroba Gramnegativa stavar samt stafylokocker. Aktivitet även<br />
mot Pseudomonas sp. Aktiviteten är dock mycket sämre vid anaeroba <strong>för</strong>hållanden.<br />
• O<strong>till</strong>räcklig aktivitet (MIC >4 µg/mL) mot streptokocker inklusive S. zooepidemicus och många<br />
andra Grampositiva bakterier samt alla anaeroba bakterier.<br />
Resistens mot gentamicin hos Gramnegativa tarmbakterier som E. coli <strong>för</strong>ekommer i Sverige. Resistens mot<br />
gentamicin hos stafylokocker inklusive S. aureus <strong>för</strong>ekommer också. Från andra länder beskrivs<br />
gentamicinresistens som ett problem i djursjukhusmiljö.<br />
Farmakokinetik och dynamik<br />
Distributionsvolymen är låg, ca 0,2 l/kg. Gentamicin <strong>för</strong>delar sig extracellulärt men kan inte passivt passera<br />
intakta biologiska membran.<br />
58