Skolverkets lägesbedömning 2010 - Lärarnas Riksförbund

More documents

Recommendations

Info

Tabell 3 Sveriges relativa placering i tImSS 1995, 2003 och 2007 – naturvetenskap i årskurs 8 Land TIMSS 95 Land TIMSS 03 Land TIMSS 07 Singapore 580 Singapore 578 Singapore 567 Japan 554 Sydkorea 558 Japan 554 Sverige 553 hongkong 556 Sydkorea 553 Sydkorea 546 Japan 552 england 542 Ungern 537 england 544 Ungern 539 england 533 Ungern 543 Slovenien 538 Ryssland 523 Kanada, ont 533 hongkong 530 Australien 514 USA 527 Ryssland 530 norge 514 Australien 527 Kanada, ont 526 Slovenien 514 Sverige 524 USA 520 USA 513 Slovenien 520 litauen 519 hongkong 510 litauen 519 Australien 515 Skottland 501 Ryssland 514 Sverige 511 Kanada, ont 496 Skottland 512 Skottland 496 litauen 464 norge 494 norge 487 cypern 452 cypern 441 cypern 452 Medelvärde 519 527 523 116 SKolveRKetS lägeSBedömnIng 2010
Tabell 4 Sveriges relativa placering i pISA 2000, 2003 och 2006 – naturvetenskap 161 Land PISA 2000 Land PISA2003 Land PISA 2006 Sydkorea 552 Japan 548 Finland 563 Japan 550 Finland 548 Kanada 534 Finland 538 Sydkorea 538 Japan 531 Kanada 529 Australien 525 nya Zeeland 530 nya Zeeland 528 tjeckien 523 Australien 527 Australien 528 nya Zeeland 521 Sydkorea 522 österrike 519 Kanada 519 tyskland 516 Irland 513 Schweiz 513 tjeckien 513 Sverige 512 Frankrike 511 Schweiz 512 tjeckien 511 Belgien 509 österrike 511 Frankrike 500 Sverige 506 Belgien 510 norge 500 Irland 505 Irland 508 USA 499 Ungern 503 Ungern 504 Ungern 496 tyskland 502 Sverige 503 Belgien 496 polen 498 polen 498 Island 496 Island 495 danmark 496 Schweiz 496 USA 491 Frankrike 495 Spanien 491 österrike 491 Island 491 tyskland 487 Ryssland 489 USA 489 polen 483 Spanien 487 Spanien 488 danmark 481 Italien 486 norge 487 Italien 478 norge 484 luxemburg 486 grekland 461 luxemburg 483 Ryssland 479 Ryssland 460 grekland 481 Italien 475 portugal 459 danmark 475 portugal 474 luxemburg 443 portugal 468 grekland 473 mexiko 422 mexiko 405 mexiko 410 Medelvärde 497 500 501 161 Länder som här anges som signifikant bättre eller sämre än Sverige för PISA 2000 och 2003 stämmer inte helt överens med tidigare publicerade internationella och nationella rapporter. Anledningen är att man i de internationella rapporterna ändrat standard för hur signifikanta skillnader beräknas mellan 2003 och 2006 vilket försvårar jämförelser över tid. Ovanstående signifikanser bygger på Skolverkets egna beräkningar som gjorts för denna rapport. SKolveRKetS lägeSBedömnIng 2010 117
Page 1 and 2:
apport 350 2010 Skolverkets lägesb
Page 3:
Skolverkets lägesbedömning 2010 D
Page 6 and 7:
är här att belysa några föränd
Page 8 and 9:
Moderna språk - spanskan tar över
Page 10 and 11:
Utbud och målgrupper alltmer samma
Page 12 and 13:
1. Inledning och Skolverkets bedöm
Page 14 and 15:
möjligheter att göra den fortsatt
Page 16 and 17:
Det är enligt Skolverkets mening m
Page 18 and 19:
16 SKolveRKetS lägeSBedömnIng 201
Page 20 and 21:
2. Kort om tendenser i förskola, s
Page 22 and 23:
Andelen lärare med pedagogisk hög
Page 24 and 25:
oförändrade betygsresultat i gymn
Page 26 and 27:
24 SKolveRKetS lägeSBedömnIng 201
Page 28 and 29:
3. nyckelkompetenser för framtiden
Page 30 and 31:
av resultatutvecklingen i internati
Page 32 and 33:
långt ifrån alla som har rätt ti
Page 34 and 35:
uttryck i en omfattande studie krin
Page 36 and 37:
har utvärderats. 28 Grovt uppskatt
Page 38 and 39:
väljer svenska/engelska får inget
Page 40 and 41:
Skolinspektionen visar att många s
Page 42 and 43:
Sämre resultat i de internationell
Page 44 and 45:
lösningar för att förbättra ele
Page 46 and 47:
• Föräldrars inställning till
Page 48 and 49:
• att ha tillgång till en dator
Page 50 and 51:
mer negativ bild. Endast 40 procent
Page 52 and 53:
politiska arenor (2010) författad
Page 54 and 55:
Diagram 2 visar att de svenska elev
Page 56 and 57:
Sverigedemokraterna tredubblade sin
Page 58 and 59:
även ett starkt engagemang från e
Page 60 and 61:
tionellt sett fått begränsad uppm
Page 62 and 63:
4. Barns och ungdomars välbefinnan
Page 64 and 65:
straffning. De äter något mindre
Page 66 and 67:
som rör både hem och skola. 100 D
Page 68 and 69: Sömnforskningen kan enligt Skolver
Page 70 and 71: Tabell 4 trivsel, rädsla och otryg
Page 72 and 73: och andra aspekter på utseendet. F
Page 74 and 75: dem på Internet. Tre av tio uppgav
Page 76 and 77: varje barn utvecklar sin förmåga
Page 78 and 79: En icke försumbar andel av de sven
Page 80 and 81: Inte minst är det viktigt att låt
Page 82 and 83: 80 SKolveRKetS lägeSBedömnIng 201
Page 84 and 85: 5. Ansvar och styrning i förändri
Page 86 and 87: Allt fler verksamheter genomförs a
Page 88 and 89: I rapporten Konkurrensen om elevern
Page 90 and 91: kommuner förutspår kommer att på
Page 92 and 93: Figur 1 Lessebo 12% Hässleholm 12%
Page 94 and 95: läggas ut på entreprenad till oli
Page 96 and 97: ekordnivåer i antal studerande; l
Page 98 and 99: Folkhögskolor bestämmer förhåll
Page 100 and 101: lägesbedömningar består en tredj
Page 102 and 103: måste i god tid före en valsituat
Page 104 and 105: högskoleval. Skolinspektionens kva
Page 106 and 107: med sina skolor måste visa. Att s
Page 108 and 109: Referenser Arbetsförmedlingen (200
Page 110 and 111: Lindahl, B. (2003) Lust att lära n
Page 112 and 113: Skolverket (2007) Vad händer med l
Page 114 and 115: SOU 2004:30 (2004) Folkbildning i b
Page 116 and 117: tabellbilaga Tabeller ur rapporten
Page 120 and 121: Tabell 5 Sveriges relativa placerin
show all

Skolverkets lägesbedömning 2010 - Lärarnas Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?