Skolverkets lägesbedömning 2010 - Lärarnas Riksförbund

Till stöd för utvecklingsprocessen kommer entreprenörskap att få ett tydligare
stöd i de nationella måldokument som gäller från läsåret 2011/2012. För
grundskolans del kommer entreprenöriellt lärande i fokus. Här är avsikten att
stimulera och uppmuntra elevers nyfikenhet och kreativitet, självförtroende
och förmåga till att fatta beslut. Även för gymnasieskolans del står ett entreprenöriellt
lärande i vidare bemärkelse i fokus. Samtliga gymnasieelever ska dock
ha möjlighet att läsa fördjupningskurser inom området entreprenörskap och
företagande. Ett nytt gymnasieprogram med inriktning mot ekonomi har också
inrättats av regeringen för att ge eleverna förberedande inblick i dels högre
studier, dels de villkor som gäller för företagande. 86 Entreprenörskapsperspektivet
kan i vissa fall komma att skrivas in i gymnasieskolans examensmål (till
exempelvis på hantverksprogrammet, handel- och administrationsprogrammet
samt ekonomiprogrammet).
3.7 Slutsatser och reflektioner om elevers nyckelkompetenser
Detta kapitel har utgått från de så kallade nyckelkompetenserna som EUkommissionen
har identifierat som viktiga i ett framtidsperspektiv. Skolverket
kan konstatera att dessa väl sammanfaller med de nationella ambitionerna på
skolområdet. Vi har också kunnat konstatera att de lyfter fram ”läsa och räkna”
men att de också vidgar bilden av skolans uppdrag. I hög grad handlar nyckelkompetenserna
om utvecklingsprojekt för skolväsendet.
Kunskapsunderlaget om grundskoleelevers prestationer i läsförståelse,
matematik och naturvetenskap är förhållandevis gott och ger ett underlag för
analyser om orsaker och förutsättningar för förbättringar. Skolverket har till
exempel publicerat en analys med slutsatser. 87 I rapporten har fyra analysteman
använts för att sammanställa forskning som belyst olika faktorers betydelse
för den ökande spridningen och den bristande likvärdigheten – segregering,
decentralisering, differentiering och individualisering. Av texten framgår att
dessa områden ska ses som sammanlänkade och att de bidrar till förståelsen av
resultatutvecklingen.
När det gäller andra verksamhetsformer och kompetensområden finns inte
tillgång till samma gedigna underlag. Gymnasieutbildningen har interna-
86 Regeringskansliet (2009) Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet.
87 Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika
faktorer.
SKolveRKetS lägeSBedömnIng 2010 57