Skolverkets lägesbedömning 2010 - Lärarnas Riksförbund
Skolverkets lägesbedömning 2010 - Lärarnas Riksförbund
Skolverkets lägesbedömning 2010 - Lärarnas Riksförbund
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ett aktivt ansvar, de tar mobbning på allvar och gör något åt problemet. Äldre<br />
elever var mer negativa än yngre i fråga om lärarnas agerande vid mobbning.<br />
Även särskoleelever utsätts för trakasserier, både på grund av sin funktionsnedsättning<br />
och på grund av att de inte går i den ”vanliga skolan”. <strong>Skolverkets</strong><br />
intervjustudie Diskriminerad, trakasserad, kränkt (2009) visar att elever i särskolan<br />
blir extra utsatta för trakasserier och kränkande behandling av andra<br />
elever. Vissa särskoleelever berättar om erfarenheter av kränkningar under hela<br />
skolgången, särskilt i verksamheter där eleverna lämnas utan skolpersonalens<br />
beskydd. Matsalen, fritidshemmet, omklädningsrummet och skolbussen pekas<br />
ut som platser där trakasserier underlättas på grund av låg vuxennärvaro.<br />
Ibland begränsas särskoleelevernas rörelsefrihet och aktiviteter i skolan mer än<br />
övriga elevers. Det handlar bl.a. om en mer begränsad tillgång till kafeterian<br />
eller datorerna än vad som gäller för övriga elever. 109<br />
Sociala medier leder till nya former av kränkning och trakasserier<br />
Datorer, Internet och mobiltelefoner tillhör vardagen för snart sagt alla barn<br />
och ungdomar. Mobbning och kränkningar förekommer också här, oftast utanför<br />
skoltid men sammankopplat med skolverksamheten. Det är ofta de barn<br />
som utsätts för mobbning eller kränkning under skoltid som också blir utsatta<br />
för nätkränkningar.<br />
Kännetecknande för dessa kränkningar är att de till stor del försiggår utan<br />
vuxnas vetskap, eftersom vuxennärvaron är låg där kränkningarna utspelar sig<br />
samt att den som mobbar/kränker ofta klarar sig från ansvar för sina handlingar.<br />
Utmärkande är också den mycket stora och snabba spridningseffekten.<br />
Ett rykte, ett ”skämt” eller en dispyt sprids snabbt till många, vilket gör att det<br />
trappas upp lättare än motsvarande dispyter och kränkningar som försiggår på<br />
skolgården.<br />
Det är svårt att känna till omfattningen av kränkningar via sociala medier.<br />
I <strong>Skolverkets</strong> senaste attitydundersökning uppgav 2 procent av eleverna i årskurs<br />
7–9 och gymnasieskolan att andra elever kränker dem via sociala medier.<br />
I en studie från Medierådet 2008 110 rapporterades att 18 procent av flickorna<br />
mobbas på nätet eller via mobilen. Enligt en enkätundersökning bland 520<br />
ungdomar i åldern 14–18 år, utförd av Datainspektionen, har 86 procent av<br />
dessa lagt upp bilder av sig själva på Internet och varannan ungdom i samma<br />
åldersgrupp har utsatts för att någon har ljugit eller skrivit otrevliga saker om<br />
109 Skolverket (2009) Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om<br />
diskriminering och trakasserier. Rapport 326.<br />
110 Medierådet (2008) Unga och medier.<br />
SKolveRKetS lägeSBedömnIng <strong>2010</strong> 71