Skolverkets lägesbedömning 2010 - Lärarnas Riksförbund

More documents

Recommendations

Info

Tabell 5 Sveriges relativa placering i tImSS 1995, 2003 och 2007 – matematik i årskurs 8 Land TIMSS 95 Land TIMSS 03 Land TIMSS 07 Singapore 609 Singapore 605 Sydkorea 597 Japan 581 Sydkorea 589 Singapore 593 Sydkorea 581 hongkong 586 hongkong 572 hongkong 569 Japan 570 Japan 570 Sverige 540 Ungern 529 Ungern 517 Ungern 527 Kanada, ont 521 Kanada, ont 517 Ryssland 524 Ryssland 508 england 513 Australien 509 Australien 505 Ryssland 512 Kanada, ont 501 USA 504 USA 508 norge 498 litauen 502 litauen 506 england 498 Sverige 499 Slovenien 501 Slovenien 494 england 498 Australien 496 Skottland 493 Skottland 498 Sverige 491 USA 492 Slovenien 493 Skottland 487 litauen 472 norge 461 norge 469 cypern 468 cypern 459 cypern 465 Medelvärde 522 520 520 118 SKolveRKetS lägeSBedömnIng 2010
Tabell 6 Sveriges relativa placering i pISA 2000, 203 och 2006 – matematik 162 Land PISA 2000 Land PISA 2003 Land PISA 2006 Japan 557 Finland 544 Finland 548 Sydkorea 547 Sydkorea 542 Sydkorea 547 nya Zeeland 537 Japan 534 Schweiz 530 Finland 536 Kanada 532 Kanada 527 Australien 533 Belgien 529 Japan 523 Kanada 533 Schweiz 527 nya Zeeland 522 Schweiz 529 Australien 524 Australien 520 Belgien 520 nya Zeeland 523 Belgien 520 Frankrike 517 tjeckien 516 danmark 513 österrike 515 Island 515 tjeckien 510 danmark 514 danmark 514 Island 506 Island 514 Frankrike 511 österrike 505 Sverige 510 Sverige 509 tyskland 504 Irland 503 österrike 506 Sverige 502 norge 499 Irland 503 Irland 501 tjeckien 498 tyskland 503 Frankrike 496 USA 493 norge 495 polen 495 tyskland 490 luxemburg 493 Ungern 491 Ungern 488 Ungern 490 norge 490 Ryssland 478 polen 490 luxemburg 490 Spanien 476 Spanien 485 Spanien 480 polen 470 USA 483 Ryssland 476 Italien 457 Ryssland 468 USA 474 portugal 454 portugal 466 portugal 466 grekland 447 Italien 466 Italien 462 luxemburg 446 grekland 445 grekland 459 mexiko 387 mexiko 385 mexiko 406 Medelvärden 498 500 499 162 Länder som här anges som signifikant bättre eller sämre än Sverige för PISA 2000 och 2003 stämmer inte helt överens med tidigare publicerade internationella och nationella rapporter. Anledningen är att man i de internationella rapporterna ändrat standard för hur signifikanta skillnader beräknas mellan 2003 och 2006 vilket försvårar jämförelser över tid. Ovanstående signifikanser bygger på Skolverkets egna beräkningar som gjorts för denna rapport. SKolveRKetS lägeSBedömnIng 2010 119
Page 1 and 2:
apport 350 2010 Skolverkets lägesb
Page 3:
Skolverkets lägesbedömning 2010 D
Page 6 and 7:
är här att belysa några föränd
Page 8 and 9:
Moderna språk - spanskan tar över
Page 10 and 11:
Utbud och målgrupper alltmer samma
Page 12 and 13:
1. Inledning och Skolverkets bedöm
Page 14 and 15:
möjligheter att göra den fortsatt
Page 16 and 17:
Det är enligt Skolverkets mening m
Page 18 and 19:
16 SKolveRKetS lägeSBedömnIng 201
Page 20 and 21:
2. Kort om tendenser i förskola, s
Page 22 and 23:
Andelen lärare med pedagogisk hög
Page 24 and 25:
oförändrade betygsresultat i gymn
Page 26 and 27:
24 SKolveRKetS lägeSBedömnIng 201
Page 28 and 29:
3. nyckelkompetenser för framtiden
Page 30 and 31:
av resultatutvecklingen i internati
Page 32 and 33:
långt ifrån alla som har rätt ti
Page 34 and 35:
uttryck i en omfattande studie krin
Page 36 and 37:
har utvärderats. 28 Grovt uppskatt
Page 38 and 39:
väljer svenska/engelska får inget
Page 40 and 41:
Skolinspektionen visar att många s
Page 42 and 43:
Sämre resultat i de internationell
Page 44 and 45:
lösningar för att förbättra ele
Page 46 and 47:
• Föräldrars inställning till
Page 48 and 49:
• att ha tillgång till en dator
Page 50 and 51:
mer negativ bild. Endast 40 procent
Page 52 and 53:
politiska arenor (2010) författad
Page 54 and 55:
Diagram 2 visar att de svenska elev
Page 56 and 57:
Sverigedemokraterna tredubblade sin
Page 58 and 59:
även ett starkt engagemang från e
Page 60 and 61:
tionellt sett fått begränsad uppm
Page 62 and 63:
4. Barns och ungdomars välbefinnan
Page 64 and 65:
straffning. De äter något mindre
Page 66 and 67:
som rör både hem och skola. 100 D
Page 68 and 69:
Sömnforskningen kan enligt Skolver
Page 70 and 71: Tabell 4 trivsel, rädsla och otryg
Page 72 and 73: och andra aspekter på utseendet. F
Page 74 and 75: dem på Internet. Tre av tio uppgav
Page 76 and 77: varje barn utvecklar sin förmåga
Page 78 and 79: En icke försumbar andel av de sven
Page 80 and 81: Inte minst är det viktigt att låt
Page 82 and 83: 80 SKolveRKetS lägeSBedömnIng 201
Page 84 and 85: 5. Ansvar och styrning i förändri
Page 86 and 87: Allt fler verksamheter genomförs a
Page 88 and 89: I rapporten Konkurrensen om elevern
Page 90 and 91: kommuner förutspår kommer att på
Page 92 and 93: Figur 1 Lessebo 12% Hässleholm 12%
Page 94 and 95: läggas ut på entreprenad till oli
Page 96 and 97: ekordnivåer i antal studerande; l
Page 98 and 99: Folkhögskolor bestämmer förhåll
Page 100 and 101: lägesbedömningar består en tredj
Page 102 and 103: måste i god tid före en valsituat
Page 104 and 105: högskoleval. Skolinspektionens kva
Page 106 and 107: med sina skolor måste visa. Att s
Page 108 and 109: Referenser Arbetsförmedlingen (200
Page 110 and 111: Lindahl, B. (2003) Lust att lära n
Page 112 and 113: Skolverket (2007) Vad händer med l
Page 114 and 115: SOU 2004:30 (2004) Folkbildning i b
Page 116 and 117: tabellbilaga Tabeller ur rapporten
Page 118 and 119: Tabell 3 Sveriges relativa placerin
show all

Skolverkets lägesbedömning 2010 - Lärarnas Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?