Skolverkets lägesbedömning 2010 - Lärarnas Riksförbund

tionellt sett fått begränsad uppmärksamhet inte minst på grund av att skolsystemen
i olika länder skiljer sig än mer än grundskoleutbildningen. 88
EU-kommissionens nyckelkompetenser rymmer i sig flera intressanta frågor.
De bygger på en uppfattning om vad medborgarna behöver kunna i framtiden.
De bygger med andra ord på prognoser; prognoser som utgår från vad man
just nu vet. En inbyggd problematik ligger i att ingen egentligen kan veta vad
som kommer att behövas i en framtid. När en sexåring börjar i sin förskoleklass
kommer det ta mellan 13 och 20 år innan hon eller han är redo för att
anställas. Vad som då krävs måste betraktas som osäkert. Detta är ett oundvikligt
problem, men gör inte frågan om nyckelkompetenser mindre viktig.
Liedman tar i Nycklar till ett framgångsrikt liv? Om EU:s nyckelkompetenser
(2008) 89 upp frågor som rör hur nyckelkompetenser definieras. Liedman pekar
på oklarheter i nyckelkompetenserna och framhåller bland annat den otymplighet
som uppstår då man delar upp kompetenserna i kunskaper, färdigheter och
attityder. Han menar att uppdelningen är opraktisk eftersom skillnaderna mellan
framför allt färdigheter och attityder är svår att upprätthålla.
EU:s åtta nyckelkompetenser gäller alla medborgare och det som de anses
behöva för att framgångsrikt ta de olika stegen inom skolväsendet, till högre
utbildning och till arbetsliv. Anställningsbarhet har idag blivit en vägledande
princip i politik, media och vardagliga möten. Dagens unga och vuxna förväntas
vara målmedvetna och självständiga och på samma gång redo att anpassa
sig till samhällets och arbetsmarknadens behov. Många klarar detta bra, de
lyckas väl i skolan och de finner sin väg till högskolestudier och/eller arbete.
Studieresultaten i gymnasieskolan har blivit bättre de senaste åren. Framför
allt har fler elever med slutbetyg också grundläggande behörighet till högskolestudier.
Under de sista åren har inte minst eleverna på yrkesutbildningar förbättrat
sina resultat.
Vare sig barn, ungdomar eller vuxna utgör dock enhetliga grupper. Hur de
orienterar sig i utbildningssystemet, hur de klarar sig i olika utbildningsformer
följer geografiska och socioekonomiska mönster. Bland dem som har svårast
att komma in på arbetsmarknaden finns unga och vuxna med utländsk bakgrund
och de som har en funktionsnedsättning.
88 Den pågående studien Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC)
kommer att kunna ge indikationer på vuxenutbildningens bidrag. Studiens resultat publiceras inte förrän
2013.
89 Skolverket (2008) Intern rapport.
58 SKolveRKetS lägeSBedömnIng 2010