Skolverkets lägesbedömning 2010 - Lärarnas Riksförbund

3. nyckelkompetenser
för framtiden
Diskussioner och analyser om resultat och resultatutveckling har under lång
tid, inte bara i Sverige, i hög grad gällt läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Kritik har ibland riktats mot att denna fokusering snävar in inte
bara skolans kunskapsuppdrag utan skolans hela uppdrag. Man menar att
värdegrundsuppdraget kommit i skymundan. Under 2000-talet har det dock
i EU- och OECD-sammanhang pågått en diskussion om vad varje medborgare
behöver för att klara sig väl och vad ett post-industriellt samhälle behöver
i termer av kompetenser och förhållningssätt för att inte bara överleva, utan
också utvecklas hållbart. I någon mån har denna diskussion bidragit till att
vidga bilden av skolans uppdrag. Enligt Skolverket finns det alltså skäl att
uppmärksamma såväl de etablerade kunskapsområden som de övriga som
ingår i den nya referensramen, uttryckt i form av ”key competences” eller
”nyckelkompetenser”. 8 Syftet är dels att få en bild av de olika områden som
referensramen innefattar, dels se vilken kunskap som finns om elevers och
studerandes kompetens.
EU lyfter fram följande åtta nyckelkompetenser:
1. Kommunikation på modersmålet.
2. Kommunikation på främmande språk.
3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk
kompetens.
4. Digital kompetens.
5. Lära att lära.
6. Social och medborgerlig kompetens.
7. Initiativförmåga och företagaranda.
8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
8 Kompetensbegreppet kopplas vanligtvis till användning av kunskaper och färdigheter i vissa sammanhang.
I strikt mening är alltså kompetens kontextbundet. När EU-kommissionen fastställt begreppet
”nyckelkompetenser” är dock vare sig det kontextbundna eller det användningsanknutna särskilt framträdande.
Nyckelkompetenser handlar i praktiken om generella kunskaper och förhållningssätt. I detta
sammanhang bortser vi emellertid från denna problematik.
26 SKolveRKetS lägeSBedömnIng 2010