Artikel i släktforskarnas årsbok 2011 - Gustaf Westerlunds ...

Korrektur 8 maj 2011
Lappkyrkan i Gällivare, byggd 1747 för samernas kristnade, även kallad Ettöreskyrkan. Det senare
namnet kommer från tiden då landets invånare var tvungna att skänka ett öre per hushåll och år
under en fyraårsperiod för att finansiera kyrkobygget. Ur Bildarkivet Gällivare Foto: Borg Mesch.
vägar för husgerådssaker, matvaror, tegel och fönster, spinnrockar, slipstenar,
salt och spannmål. På slöjder och industri är orten blottad. Kristendomen står
ock, efter vad jag kunnat märka, på en låg och dålig ståndpunkt. En präst, som
kommer från de södra lappmarkerna, vantrives här i hög grad. Skolhusen äro
för närvarande alldeles förfallna; icke blott de som tillhöra staten, utan ock
de, som kunna anses för skolmästarens skyldighetshus. Stora hål och revor
på boningshusen äro öppna för oväder och snöyra.
Uthusen se ut som ramlande färdstallar och svarta badstugor. Allt förenar
sig att göra orten otrevlig. Det mest plågande företeendet är dock nu att fouraget
for utfodringen av kreaturen är högst otillräckligt. Tomma visthus och
brist på livsuppehälle vid en tid, då all kommunikation är nära att upphöra,
förorsakar mig och de mina bekymmer icke av lättaste slaget. Icke en styver
har jag ännu bekommit av statlönen för skolan. Sex hungriga, ruskiga, fulla
med all ohyra framför mig stående skolbarn skall jag mottaga, föda och kläda
samt lära läsa. På körredskap är ock brist, åkerredskap för odling finnes icke
alls. Gödseln ligger invid fähusväggen i högar så stora som hus. Åkern är
något avlägsen. Det obetydliga fouraget är borta på två mils avstånd och står
icke att få hem på annat sätt än med renar. Min företrädare har på ett eget
28 • Släktforskarnas årsbok 2011