Artikel i släktforskarnas årsbok 2011 - Gustaf Westerlunds ...

Korrektur 8 maj 2011
och flyttade till Fredrika där hennes Gustaf just då tjänstgjorde. Deras kärlek
trotsade alla hinder både på det mänskliga planet och det materiella. Efter ett
enkelt bröllop i Fredrika på nyårsdagen 1929 började snart Gustaf och Brita
flytta mellan olika församlingar i Lappland tills de 1848 till slut slog ner sina
bopålar för gott i Jokkmokk, där Gustaf blev kyrkoherde. Då var 14 av deras
17 barn födda. De två första, Gustaf och Sofia, föddes i Sorsele, 10 i Arvidsjaur
och två i Gällivare. Gällivare betecknar Gustaf med för honom ovanligt starka
ord: »där härskade ett ogenomträngligt syndamörker – en okunnighet som
var gränslös». I hans berättelse om deras liv som prästfamilj i Lappland under
förra delen av 1800-talet, låter han oss ana under vilka enkla förhållanden en
prästfamilj normalt levde i dessa trakter. Det är mot den bakgrunden man
måste se det kungliga besöket i Jokkmokk 1858, då kronprins Karl med följe
gjorde en lapplandstur och bland annat tog in på prästgården i Jokkmokk.
Prästgårdarna tjänade på den tiden även som värdshus för de eventuellt »bättre»
gäster som reste förbi. Hos Westerlund fick både samer och kronprinsen
bo framgår det av den kommande berättelsen. Brita knöt en fin rya 4 med anledning
av det kungliga besöket och kronprinsen skänkte henne en fin brosch
som tack. Kronprinsen erbjöd sig även att bekosta en officersutbildning för
ett av barnen, vilket också skedde och Oskar blev den utvalde.
År 1865 träffades ovanligt många i den stora familjen, vilket får gamla
Gustaf att skriva om detta »släktmöte» till äldste sonen Gustaf. Redan innan
de sista av de 17 syskonen var födda hade de äldsta redan bildat familj och
levde på andra håll i Lappmarken, vilket fick till följd att det med största
sannolik aldrig blev tillfälle för alla 19 i familjen att någonsin ses vid samma
tillfälle. Äldste sonen Gustaf skriver senare i ett brev, efter att Brita har besökt
honom och hans familj, att det var 25 år sedan han såg sin mor! Därför var
brevskrivandet fundamentalt för sammanhållningen i familjen.
Gustaf avled den 19 maj 1866 efter en tids sjukdom. Brita skriver då till
sin kära syster Lotta i Finland om den ledsamma nyheten och brevet avlutas
på närmast symboliskt abrupt sätt, som visar hur den starka kärleken mellan
makarna fanns in till dess döden skilde dem åt.
Berättelsen tar nu sin början och består till största delarna av Gustafs egen
text, där inte hans barnbarn Hans Westerlund, Britas systerdotter Sofie Krank,
konstnären Fritz von Dardel eller hans egen Brita får ge sin bild av skeendet.
4 Ryan finns i Jokkmokks gamla kyrka och hänger framme vissa tider av året.
»En kort Biographi (om mig sjelf» • 5