KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun

More documents

Recommendations

Info

Gällareds socken 118 Skogsforsens kraftverk. Nere vid Ätran ligger Skogsforsens kraftverk. Anläggningen uppfördes 1937-39 av Yngeredsfors och uttnyttjar den 14 meter höga Skogsforsen öster om Gällared. Kraftverksbyggnaden är såsom den första i sitt slag i Halland, uppförd i betong i avskalad funktionalistisk stil. Arkitekten Erik Hahr, Västerås, ritade ett drygt decennium tidigare det närliggande Ätrafors kraftverk, som har ett helt annat arkitektoniskt uttryck (se kulturmiljö Ätrafors). Kraftverket markerar industrialismens och den elektriska erans intåg i bygden, ett faktum som idag ytterligare förstärkts genom de två parallella 400 kW kraftledningar som genomkorsar landskapet och som kontrasterar mot det i övrigt agrart präglade landskapet. I den innehållsrika betesmarken som omramas av vägarna vid Månagärde finns flera mycket gamla hamlingsträd.
Riktlinjer • För att karaktären och överblickbarheten i den småskaliga och av bete starkt präglade agrara miljön ska kunna bevaras, bör ny bebyggelse undvikas ute i själva odlingslandskapet. • Eventuell ny bebyggelse bör endast tillkomma i mycket begränsad omfattning på enstaka tomter, eller som komplement- byggnader/uthus till befintlig bebyggelse. • Placering och utformning bör ansluta till lokalt bebyggelsemönster och byggnadstradition vad gäller bl a skala, fasad- utformning, materialval och färgsättning. • Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen bör vårdas och renoveras med hänsyn till dess arkitektur och ursprungliga utseende. • Karaktärskapande element såsom äldre vägsträckningar och stenmurar bör vårdas och bevaras. • För att behålla den gamla inägomarkens karaktär är fortsatt betshävd en förutsättning. 119 Gällareds socken
Page 1 and 2:
Landskapet, människorna, djuren oc
Page 3 and 4:
Innehåll Förord 3 Inledning Mats
Page 5:
Förord Kulturmiljön är den verkl
Page 8 and 9:
6 framtogs i samband med miljömål
Page 10 and 11:
8 Jämförelsetabell mellan Bygd at
Page 12 and 13:
10 44. Stora Forshult Utgår. Endas
Page 14 and 15:
12 20. Alfshög-Katrineberg. Begrä
Page 16 and 17:
14 Avgränsningar Avgränsningarna
Page 18 and 19:
16 Falkenbergs kommun - ett tvärsn
Page 20 and 21:
18 Odlingsröse vid Hakestad i Köi
Page 22 and 23:
20 Välbevarat fossilt odlingslands
Page 24 and 25:
22 Vid Skärvered i Askome socken h
Page 26 and 27:
24 Flygsanden drabbade flera av de
Page 28 and 29:
26 i flera fall äldre bebyggelsel
Page 30 and 31:
28 Figur 11: Laga skifteskartan öv
Page 32 and 33:
30 Kortfattad bebyggelsehistorisk
Page 34 and 35:
32 Larsagården har ursprungligen s
Page 36 and 37:
34 Krogsereds gästgiveri. sträckn
Page 38 and 39:
36 Bössgårds stora manhus från s
Page 40 and 41:
38 Kärnebygds kvarn - och sågverk
Page 42 and 43:
40 Glommens hamn. kustbanan klar f
Page 44 and 45:
42 Vinbergs stationshus. Husmodelle
Page 47:
Kulturmiljöer i Falkenbergs kommun
Page 50 and 51:
Fagered och Älvsereds socknar 48 U
Page 52 and 53:
Fagered och Älvsereds socknar 50 G
Page 54 and 55:
52 Älvsereds gamla kyrkogård ger
Page 57 and 58:
De två stora herrgårdsliknande bo
Page 59:
Äldre bostadshus i närheten av g
Page 62 and 63:
Fagereds socken 60 Utsnitt från ek
Page 64 and 65:
Fagereds socken Minnessten över sa
Page 67 and 68:
Egnared är en mycket välhävdad o
Page 69 and 70: den tidigare inägomarken betas, vi
Page 71: Gammal stenmur som markerar inägog
Page 74 and 75: Ullareds och Källsjö socken 72 Ut
Page 76 and 77: Ullareds och Källsjö socken 74 Vy
Page 78 and 79: Ullared och Källsjö socknar 76 De
Page 81 and 82: Gunnarp ligger vid Ätran nära den
Page 83 and 84: en betydligt större mångfald. I v
Page 85: Vid vägkorsningen norrut ligger de
Page 88 and 89: Svartrå socken 86 Karta över Svar
Page 90 and 91: Svartrå socken 88 Välbetad hage v
Page 92 and 93: Svartrå socken 90 Svartrå 13:2. B
Page 94 and 95: Svartrå socken 92 Svartrå 7:4. F
Page 97 and 98: Tubbareds by ligger naturskönt på
Page 99 and 100: gallringar i ekskogen ägt rum och
Page 101 and 102: Vy över odlingslandskapet ned mot
Page 103 and 104: Den intima och småskaliga agrara m
Page 105 and 106: Nästa karta som redovisar Örsinga
Page 107 and 108: Den bortre stenmuren i bilden omram
Page 109 and 110: Odlingslandskapet vid Berg, Linnes
Page 111 and 112: Hittills har inga övergivna gårds
Page 113 and 114: na från 1800-talet bevarats. Med n
Page 115 and 116: Fossil åkermark vid Bråtagärde.
Page 117 and 118: Inägomarkerna vid ett område runt
Page 119: Området är påtagligt rikt på sy
Page 123 and 124: Köinge är en gammal knutpunkt i
Page 125 and 126: Utmed Ätrastigen söderut genom sa
Page 127 and 128: Gårdarna utmed vägen norr om kyrk
Page 129 and 130: Det agrara landskapet vid Hakestad
Page 131 and 132: Landskapet närmast omkring bebygge
Page 133 and 134: Vy över beteslandskapet mot söder
Page 135 and 136: Ätrafors ligger i skärningspunkte
Page 137 and 138: för att leverera ström. Inte hell
Page 139 and 140: Den äldre bebyggelsen utmed vägen
Page 141 and 142: Vid Greppered i gränstrakterna til
Page 143 and 144: och terrasskanter. Den stora mängd
Page 145 and 146: Riktlinjer • Ny bebyggelse bör e
Page 147 and 148: Bebyggelsen vid Ås ligger på kara
Page 149 and 150: Den ganska tätt liggande bebyggels
Page 151 and 152: Riktlinjer Gården Vessige-Ås 1:16
Page 153 and 154: Sjönevad är en välkänd knutpunk
Page 155 and 156: skickade med mig, sex styver till e
Page 157 and 158: Gästgiveriet och Amiralsvillan. Vy
Page 159 and 160: Sörby ligger i de vackert böljand
Page 161 and 162: Byn genomkorsas av ett litet biflö
Page 163 and 164: En bit söder om bykärnan ligger e
Page 165 and 166: Nackagård (Sörby 12:3). Riktlinje
Page 167 and 168: Vessigebro har sina rötter i ett g
Page 169 and 170: Vessige är omnämnt i källorna f
Page 171 and 172:
Lillån. Här fanns tre kvarnar: Ky
Page 173 and 174:
iga s k Pyttebanan 1894 och byggdes
Page 175 and 176:
Riktlinjer • Den kulturhistoriskt
Page 177 and 178:
I det öppna åkerlandskapet intill
Page 179 and 180:
Centralt i området ligger Alfshög
Page 181 and 182:
den i liten skala på gården Agneg
Page 183 and 184:
Det böljande fullåkerslandskapet
Page 185 and 186:
Morups kyrkby och Morups samhälle
Page 187 and 188:
Under perioden 1850-1950 tillkom su
Page 189 and 190:
torn som förr fungerade som sjöm
Page 191 and 192:
Morup 5:17. Riktlinjer • För att
Page 193 and 194:
Byarna Stranninge och Lynga ligger
Page 195 and 196:
gelse på den gamla bytomten. Även
Page 197 and 198:
Stranningekust från ovan. Gårdar
Page 199 and 200:
Riktlinjer Torpet (Morups-Lynga 2:2
Page 201 and 202:
Lönestig-Digesgård är ett kustpa
Page 203 and 204:
edan vid laga skiftet 1841. Den ena
Page 205 and 206:
Morups-Hule 1:68 är en kringbyggd
Page 207 and 208:
För generationer av sjömän och f
Page 209 and 210:
På själva tången, d v s udden v
Page 211 and 212:
Det gamla torpstället (Långaveka
Page 213 and 214:
Långås är ett traditionsrikt sta
Page 215 and 216:
Långås stationsbyggnad, som uppf
Page 217 and 218:
i samhället. Den har en ståtlig m
Page 219 and 220:
Sibbarpsvägen i lövskrud. I fonde
Page 221 and 222:
Strax norr om Falkenberg i den flac
Page 223 and 224:
Landskapet kan i hög grad beskriva
Page 225 and 226:
torp, som ofta legat under storgår
Page 227 and 228:
I norra delen av området ligger Mu
Page 229 and 230:
Mangårdsbebyggelse vid Munkagård.
Page 231 and 232:
Hässlås by är belägen på en ma
Page 233 and 234:
På Bengtesgårds mark finns ännu
Page 235 and 236:
Vägen norrut. Riktlinjer • Den k
Page 237 and 238:
Lindhult är en anrik storgårdsmil
Page 239 and 240:
ek-hasselskog på gammal utmark. I
Page 241 and 242:
Mycket gammal ek i hagen närmast v
Page 243 and 244:
Vinbergs kyrkomiljö är en av den
Page 245 and 246:
tare och skriftställare i Sverige.
Page 247 and 248:
Vinberg 2:105. Gårdsmiljö väster
Page 249 and 250:
Hjulebergs gods är en välbevarad
Page 251 and 252:
Hjuleberg centrum i ett komplex av
Page 253 and 254:
lig byggnadsmetod. Ett flertal nu r
Page 255 and 256:
Med början omedelbart söder om ky
Page 257 and 258:
Abilds kyrka är medeltida. Det uts
Page 259 and 260:
Sannarp är en storgårdsanläggnin
Page 261 and 262:
några mycket gamla ekar. Även bok
Page 263 and 264:
Sannarps kvarn i norra delen av omr
Page 265 and 266:
Årstads kyrka är ett välkänt la
Page 267 and 268:
Söder om Klockaregården ligger f
Page 269 and 270:
Prästlönebostället med ekonomiby
Page 271 and 272:
Knobesholm öster om Asige kyrkby
Page 273 and 274:
Riktlinjer • Ny bebyggelse bör e
Page 275 and 276:
Vid Asige kyrkby ligger fornlämnin
Page 277 and 278:
Mest känd bland Asiges fornlämnin
Page 279 and 280:
Närmast kring kyrkan fanns vid sto
Page 281 and 282:
Många av de förhistoriska gravarn
Page 283 and 284:
Den intensivt uppodlade böljande s
Page 285 and 286:
in i ganska sen tid en direkt följ
Page 287 and 288:
kyrka som revs. Kyrkan är byggd av
Page 289 and 290:
Välbevarad torpmiljö vid (Sällor
Page 291 and 292:
Vy mot söder från Boarp. Riktlinj
Page 293 and 294:
Väl synlig utmed E:6 vid avfarten
Page 295 and 296:
Öster om Suseån ligger de f d arb
Page 297 and 298:
Landskap vid Berte med stenmurar oc
Page 299 and 300:
Den yttersta delen av Grimsholmen e
Page 301 and 302:
I området finns ett tiotal fornlä
Page 303 and 304:
Traditionell gårdsbebyggelse i kus
Page 305 and 306:
Området Hallarna-Boberg-Veka är n
Page 307 and 308:
stenbron samt flera stora uthus. Na
Page 309 and 310:
Hallarnas hembygdsgård. Boberg 2:1
Page 311 and 312:
Vy från Boberget i områdets norra
Page 313 and 314:
Eftra kyrkby är vackert belägen v
Page 315 and 316:
Huvuddragen i det äldre jordbruksl
Page 317 and 318:
På flera ställen i den gamla utma
Page 319 and 320:
I sluttningen öster om landsvägen
Page 321 and 322:
Vid Vastad utgör fornlämningarna
Page 323 and 324:
läge sannolikt under 1500- eller 1
Page 325 and 326:
Manbyggnad till Vastad 2:1 i jugend
Page 327 and 328:
Kustpartiet vid Ugglarps kvarn är
Page 329 and 330:
Torpen beboddes ursprungligen av ob
Page 331 and 332:
Stenmurarna är karakteristiska fö
show all

KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?