KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun

Lindhult i Stafsinge ingick mot slutet
av 1400-talet i det godskomplex, som
Åke Axelsson Tott till Hjuleberg samlade
i mellersta Halland. Av medeltida
godsbebyggelse finns idag inget bevarat.
På Sannarp finns dock källarmurar från
1500-talet i corps-de-logiet.
Byar och bebyggelse
Bebyggelsen låg i allmänhet på höglänta
och självdränerande lägen liksom tidigare.
Sannolikt fanns inte ensamgårdar i
så stor utsträckning i de äldre kulturbygderna,
där en förtätning skett. I de senare
koloniserade skogsområdena fanns däremot
övervägande ensamgårdar. Byggnadsskicket
ändrades under medeltiden
och järnålderns långhus med risflätade
och lerklinade väggar ersattes med träkonstruktioner,
troligen ryggåsstugor i
timmer eller skiftesverksteknik.
Byformerna varierade avsevärt. Både
radbyn, där gårdarna låg intill varandra
utmed en byväg och klungbyn, där gårdarna
låg i en klunga runt t ex ett vägskäl
förekom. Bebyggelsemönstret ändrades
under senmedeltid och början av nyare
tik då många gårdar flyttades, vilket som
vi har sett hade ett samband med framväxten
av s k hägnadslag.
Gårdsform
Under 1700-talet blev den fyrlängade
gården vanlig i Halland. Den helt kring-
byggda gården bestod av ett bostadshus
och tre uthus i en fyrkant. Den kringbyggda
karaktären har säkert främst haft
funktionella orsaker och har varit en lösning
på behovet av att skydda sig i ett öppet,
vindpinat landskap.
Det finns fortfarande en hel del kringbyggda
gårdar kvar i länet, främst i norra
delen men även relativt sett många inom
Falkenbergs kommun, särskilt på kustslätten
norr om Falkenberg inom Morups
och Stafsinge socknar. ”Staffens” i
Olofsbo, Stafsinge är en sådan, skyddad
som byggnadsminne. En liknande anläggning
är Larsagården vid Katrinebergs
folkhögsskola i Alfshög.
Bostadshuset
Högloftsstugan, eller det sydgötiska
huset, kännetecknas av en ryggåsstuga
omgiven av två högloft, ”häbbaren” eller
”härbärgen”. Ryggåsstugan, som saknade
innertak byggdes ofta i knuttimring
”Staffens”
31