23.09.2013 Views

KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun

KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun

KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

olika håll i <strong>kommun</strong>en. Också på de övergivna<br />

torpställena kan man fortfarande<br />

tydligt se spåren efter denna bebyggelse.<br />

Man ser ofta husgrunden med rester av<br />

skorstensstocken, en 1agårdsgrund och<br />

en murad källare. Ibland finns det också<br />

stenmurar och röjningsrösen.<br />

Ekonomibyggnader<br />

Gårdarnas lador och fähus byggdes intill<br />

bostadshuset och var en integrerad del<br />

av hushållet. I den kringbyggda gården<br />

var husen även fysiskt sammanbyggda.<br />

De uppfördes i samma material och med<br />

samma höjd. Uthusen var i regel i skiftesverk.<br />

De hade liksom bostadshusen torv<br />

eller halmtak.<br />

Den halländska textilslöjden medförde<br />

större efterfrågan på råvaror, men trots<br />

ansatser från statligt håll, var bönderna<br />

tvungna att fortsätta importera lin. Exempel<br />

på bevarade linbastor (som användes<br />

vid linberedning) finns i Kogstorp<br />

i Svartrå socken. Andra viktiga delar av<br />

självhushållets bebyggelse var maltkölnor<br />

och brygghus. Vid t ex Ås i Vessige finns<br />

en bevarad maltkölna i sten. Brygghus<br />

har i princip funnits på varje gård.<br />

Vattendrivna kvarnar för husbehovsbruk<br />

har funnits vid nästan alla vattendrag<br />

som varit möjliga att utnyttja. De äldsta<br />

bevarade exemplen är s k skvaltkvarnar<br />

(med liggande vattenhjul) och finns bl a<br />

Hallandslänga i Ugglarp, Eftra socken.<br />

i Axtorna i Köinge, Egnared i Källsjö och<br />

Sjö i Ullared socken.<br />

Vägar och gästgiverier<br />

Statsapparatens uppbyggnad under<br />

1500-talet krävde bättre <strong>kommun</strong>ikationsleder,<br />

bl a för att underlätta handel<br />

och varuutbyte. Gustav Vasas förordning<br />

om landsvägarna från Västergötland till<br />

Halland ger besked om var två viktiga vägar<br />

träffade landskapet. Den ena är vägen<br />

Skara – Varberg. Den andra är Ätrastigen,<br />

Halmstad – Ulricehamn (Bogesund)<br />

(”Vägen till Boråhs”) som gick över Gunnarp.<br />

Från Halmstad gick kustvägen till<br />

Getinge och därifrån över Asige, Abild,<br />

Sjönevad och Krogsered till Gunnarp där<br />

Ätran passerades på en bro som fanns åtminstone<br />

så tidigt som 1540. På Kettil<br />

Classons karta år 1689 har vägen denna<br />

Torp vid Knobesholm, Asige socken.<br />

Timrad maltkölna, Källsjö socken.<br />

33

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!