KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun
KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun
KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ljunghedarna skogsplanterades. Under<br />
perioden 1850-1950 nästan fördubblades<br />
skogsarealen i Halland. Odlingsmaximum<br />
uppnåddes under de första årtiondena<br />
på 1900-talet.<br />
En avgörande faktor för odlingsexpansionen<br />
var skiftesreformerna, främst enskiften<br />
och laga skiften. Stadgan om laga<br />
skifte kom 1827. Den efterföljande vågen<br />
av laga skiften under 1800-talet innebar<br />
att den äldre tegsplittringen i byarna slutligen<br />
försvann. Ägorna kunde nu samlas i<br />
stora sammanhängande åkerfält, vars ofta<br />
raka gränser bildade helt nya ägofigurer<br />
i landskapet. Vattendrag rätades och vägar<br />
och gränser anpassades efter de nya<br />
mönstren. Även bebyggelsen förändrades<br />
radikalt efter laga skiftet, då gårdar flyttades<br />
ut till nya lägen på de omarronderade<br />
ägorna. Samlad bybebyggelse och gårdsklungor<br />
kom efter skiftet att bli ett ovanligt<br />
inslag i landskapsbilden.<br />
Den agrara revolutionen påverkade hela<br />
samhällsstrukturen i hög grad. Effektiviseringarna<br />
inom jordbruket innebar bl a<br />
att skördarna ökade, vilket i sin tur gjorde<br />
att ett överskott kunde produceras, samtidigt<br />
som försörjningen av en ökande<br />
befolkning kunde tillgodoses. Runt 1820<br />
var Halland självförsörjande på livsmedel.<br />
Överskottsproduktionen ledde efter<br />
hand till att kommersiella storjordbruk,<br />
med anpassning till en större marknad,<br />
uppstod på flera håll i länet, främst i<br />
slättbygderna. Detta skedde exempelvis<br />
i samband med den stora havreexporten<br />
till England, vilken tog fart vid 1800-talets<br />
mitt.<br />
Ny teknik och begynnande mekanisering<br />
gjorde samtidigt att folk friställdes<br />
från jordbruket, vilket ledde till en kraftig<br />
uppgång av antalet obesuttna. Torpexpansionen<br />
under 1800-talet är en påtaglig<br />
effekt av detta. De obesuttna fick<br />
söka sin utkomst via dagsverken på gods<br />
och gårdar, ofta i kombination med diverse<br />
bisysslor och hantverk. Vid kusten<br />
fungerade fisket som en viktig inkomstkälla,<br />
i skogsbygden allehanda skogliga<br />
verksamheter. När järnvägen kom under<br />
slutet av 1800-talet, påskyndades den<br />
begynnande industrialiseringen av landsbygden.<br />
Många människor sögs då upp<br />
till industrin i städerna och till de mindre<br />
industrier som efter hand växte fram ute i<br />
bygderna, ofta i stationssamhällena.<br />
Under 1800-talets andra hälft fortgick<br />
mekaniseringen av jordbruket. De stora<br />
skördarna krävde bättre redskap, såsom<br />
tröskverk, slåtter- och skördemaskiner<br />
med självbindare etc. Traktorn introducerades<br />
på 1930-talet, då motoriseringen av<br />
jordbruket inleddes på allvar. Detta banade<br />
i sin tur väg för det rationella, storskaliga<br />
och specialiserade industrijordbruk<br />
som i accelererande takt kommit att<br />
prägla länet alltsedan efterkrigstiden.<br />
Spåren i dagens landskap som vittnar om<br />
den agrara revolutionens verkningar är<br />
många. Kanske är de mest framträdande<br />
i slättbygderna, eftersom hela landskapsbilden<br />
här till stor del är en produkt av<br />
de processer som då ägde rum. Förutom<br />
vidsträckta, så gott som stenfria, åkerfält,<br />
kan man ännu finna tydliga spår i form<br />
av t ex raka gränslinjer (stenmurar, diken,<br />
vägar etc), märgelhålor, diken och kanaler,<br />
täkter (grus/sand, torv, lera, sten),<br />
skogsplanteringar, torrlagda sjöar/våtmarker,<br />
mossodlingar, stentippar/rösen<br />
mm. Man kan i många områden även<br />
notera den nästan totala avsaknaden av<br />
naturliga slåtter- och betesmarker. I vissa<br />
avsnitt är bristen på skog och t.o.m. enstaka<br />
träd påtaglig.<br />
Även bebyggelsestrukturen är en konkret<br />
effekt av denna period. Idag ligger så gott<br />
som alla lantbruksgårdar utspridda i landskapet.<br />
I utkanterna av bebyggelse och<br />
odlingsmark, inte minst i skogs- och mellanbygder,<br />
hittar man ännu lämningar<br />
efter obesutten bebyggelse. Många torpställen<br />
är idag helt ödelagda, men på sina<br />
håll har de omvandlats till permanent- eller<br />
fritidshus. På större gårdar samt i tätorter<br />
på landsbygden finns även bebyggelse<br />
kvar, vilken tidigare hyst allehanda<br />
inrättningar kopplade till den agrara expansionen,<br />
som t ex mejerier, slakterier,<br />
större kvarnar, magasin och diverse tidig<br />
småindustri.<br />
29
Change language