KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun

växelbruk med moderna växtföljder, förbättrad
djuravel och utsäde och så småningom
även mekanisering. Under mitten
av 1700-talet dök järnplogen upp i
Halland. Denna ersatte då enklare träplogar
och årder. Senare kom även djupharvar
och liar av järn. De nya redskapen
krävde i sin tur bättre dragare och hästen
kom under 1800-talet att på bred front
ersätta oxen. Kring 1860 dominerade
järnplog och järnharv samt häst som dragare
i länets alla bygder, undantaget vissa
delar av skogsbygden. Vid den här tiden
infördes också utländska kreatursraser i
länets slätt- och mellanbygder.
Med hjälp av de nya järnredskapen kunde
en omfattande nyodling äga rum. Det var
framför allt äldre naturliga ängs- och hagmarker
som odlades upp, då foderväxter
som odlades på vall introducerats. Så gott
som all naturlig slåttermark försvann under
1800-talet och även betesmarkerna
minskade radikalt. I flera områden berörde
dock uppodlingen den tidigare utmarken
i stor skala. På 1860-talet hade åkerarealen
flerdubblats jämfört med 1700-talet
i de flesta bygder; på Laholmsslätten
ökade den 10-dubbelt! I skogsbygderna
fanns dock småskaliga odlingsytor och
naturliga fodermarker kvar längre, i vissa
områden ända in på 1900-talets mitt.
Idag är antalet hävdade slåtterängar försvinnande
få.
Genom omfattande dikning och kanalbyggen,
kunde man även dränera och
odla upp stora arealer tidigare våtmarker
och genom sjösänkningar utvanns
ny åkermark. Det kanske mest anslående
exemplet på denna process i länet är
landskapet vid den utdikade Ramsjön.
(Kulturmiljö nr 26). Den kraftigt ökande
åkerarealen krävde stora mängder gödsel,
vilket i Halland bl a resulterade i omfattande
försök med märgling. Utvinnandet
och spridningen av märgellera var som
Den agrara revolutionens landskap kan idag studeras på många håll i skogsbygden inom Falkenbergs kommun.
Här framträder en sent, helt röjd odlingsyta i lägre terräng, med stenmaterialet deponerat i tippar längs sidorna.
27