KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun

More documents

Recommendations

Info

Eftra socken 328 Vy över karaktärslandskapet vid Ugglarps kvarn med torpbebyggelse i tidigare utkantslägen. Ugglarp 2:17. Uthus. Stenmurar och bostadshus vid Ugglarp 2:16. Runt 1940 installerades råoljemotor och därefter elektrisk drift och vattenhjulet togs ur bruk. Kvarnverksamheten varade dock endast fram till 1946. (källa Eftraboken II) I betesmarken väster om bebyggelsen finns flera andra kulturspår, bl a en liten hamn vid stranden. Mellan denna och kvarntomten framträder vaga fåror i marken som visar att området fungerat som åker under en kortare tid i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. Övergiven åkermark finns även i anslutning till de två torplyckorna strax norr därom. Ugglarp 2:41.
Stenmurarna är karakteristiska för bebyggelsen vid Ugglarps kvarn. Riktlinjer • För att områdets karaktär av öppen utmark ska kunna bevaras är fortsatt hävd av naturbetesmarkerna en förutsättning. • Ny bebyggelse bör undvikas inom området. • Mindre komplementbyggnader/uthus i anslutning till befintlig bebyggelse kan tillåtas. Utformning bör ansluta till lokal byggnadstradition. • Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen bör vårdas och renoveras med hänsyn till dess arkitektur och ursprungliga utseende. • Karaktärskapande element såsom stenmurar, dammvallar, sjöbodar, hamn och grusvägar underhålls och bevaras. 329 Eftra socken
Page 1 and 2:
Landskapet, människorna, djuren oc
Page 3 and 4:
Innehåll Förord 3 Inledning Mats
Page 5:
Förord Kulturmiljön är den verkl
Page 8 and 9:
6 framtogs i samband med miljömål
Page 10 and 11:
8 Jämförelsetabell mellan Bygd at
Page 12 and 13:
10 44. Stora Forshult Utgår. Endas
Page 14 and 15:
12 20. Alfshög-Katrineberg. Begrä
Page 16 and 17:
14 Avgränsningar Avgränsningarna
Page 18 and 19:
16 Falkenbergs kommun - ett tvärsn
Page 20 and 21:
18 Odlingsröse vid Hakestad i Köi
Page 22 and 23:
20 Välbevarat fossilt odlingslands
Page 24 and 25:
22 Vid Skärvered i Askome socken h
Page 26 and 27:
24 Flygsanden drabbade flera av de
Page 28 and 29:
26 i flera fall äldre bebyggelsel
Page 30 and 31:
28 Figur 11: Laga skifteskartan öv
Page 32 and 33:
30 Kortfattad bebyggelsehistorisk
Page 34 and 35:
32 Larsagården har ursprungligen s
Page 36 and 37:
34 Krogsereds gästgiveri. sträckn
Page 38 and 39:
36 Bössgårds stora manhus från s
Page 40 and 41:
38 Kärnebygds kvarn - och sågverk
Page 42 and 43:
40 Glommens hamn. kustbanan klar f
Page 44 and 45:
42 Vinbergs stationshus. Husmodelle
Page 47:
Kulturmiljöer i Falkenbergs kommun
Page 50 and 51:
Fagered och Älvsereds socknar 48 U
Page 52 and 53:
Fagered och Älvsereds socknar 50 G
Page 54 and 55:
52 Älvsereds gamla kyrkogård ger
Page 57 and 58:
De två stora herrgårdsliknande bo
Page 59:
Äldre bostadshus i närheten av g
Page 62 and 63:
Fagereds socken 60 Utsnitt från ek
Page 64 and 65:
Fagereds socken Minnessten över sa
Page 67 and 68:
Egnared är en mycket välhävdad o
Page 69 and 70:
den tidigare inägomarken betas, vi
Page 71:
Gammal stenmur som markerar inägog
Page 74 and 75:
Ullareds och Källsjö socken 72 Ut
Page 76 and 77:
Ullareds och Källsjö socken 74 Vy
Page 78 and 79:
Ullared och Källsjö socknar 76 De
Page 81 and 82:
Gunnarp ligger vid Ätran nära den
Page 83 and 84:
en betydligt större mångfald. I v
Page 85:
Vid vägkorsningen norrut ligger de
Page 88 and 89:
Svartrå socken 86 Karta över Svar
Page 90 and 91:
Svartrå socken 88 Välbetad hage v
Page 92 and 93:
Svartrå socken 90 Svartrå 13:2. B
Page 94 and 95:
Svartrå socken 92 Svartrå 7:4. F
Page 97 and 98:
Tubbareds by ligger naturskönt på
Page 99 and 100:
gallringar i ekskogen ägt rum och
Page 101 and 102:
Vy över odlingslandskapet ned mot
Page 103 and 104:
Den intima och småskaliga agrara m
Page 105 and 106:
Nästa karta som redovisar Örsinga
Page 107 and 108:
Den bortre stenmuren i bilden omram
Page 109 and 110:
Odlingslandskapet vid Berg, Linnes
Page 111 and 112:
Hittills har inga övergivna gårds
Page 113 and 114:
na från 1800-talet bevarats. Med n
Page 115 and 116:
Fossil åkermark vid Bråtagärde.
Page 117 and 118:
Inägomarkerna vid ett område runt
Page 119 and 120:
Området är påtagligt rikt på sy
Page 121 and 122:
Riktlinjer • För att karaktären
Page 123 and 124:
Köinge är en gammal knutpunkt i
Page 125 and 126:
Utmed Ätrastigen söderut genom sa
Page 127 and 128:
Gårdarna utmed vägen norr om kyrk
Page 129 and 130:
Det agrara landskapet vid Hakestad
Page 131 and 132:
Landskapet närmast omkring bebygge
Page 133 and 134:
Vy över beteslandskapet mot söder
Page 135 and 136:
Ätrafors ligger i skärningspunkte
Page 137 and 138:
för att leverera ström. Inte hell
Page 139 and 140:
Den äldre bebyggelsen utmed vägen
Page 141 and 142:
Vid Greppered i gränstrakterna til
Page 143 and 144:
och terrasskanter. Den stora mängd
Page 145 and 146:
Riktlinjer • Ny bebyggelse bör e
Page 147 and 148:
Bebyggelsen vid Ås ligger på kara
Page 149 and 150:
Den ganska tätt liggande bebyggels
Page 151 and 152:
Riktlinjer Gården Vessige-Ås 1:16
Page 153 and 154:
Sjönevad är en välkänd knutpunk
Page 155 and 156:
skickade med mig, sex styver till e
Page 157 and 158:
Gästgiveriet och Amiralsvillan. Vy
Page 159 and 160:
Sörby ligger i de vackert böljand
Page 161 and 162:
Byn genomkorsas av ett litet biflö
Page 163 and 164:
En bit söder om bykärnan ligger e
Page 165 and 166:
Nackagård (Sörby 12:3). Riktlinje
Page 167 and 168:
Vessigebro har sina rötter i ett g
Page 169 and 170:
Vessige är omnämnt i källorna f
Page 171 and 172:
Lillån. Här fanns tre kvarnar: Ky
Page 173 and 174:
iga s k Pyttebanan 1894 och byggdes
Page 175 and 176:
Riktlinjer • Den kulturhistoriskt
Page 177 and 178:
I det öppna åkerlandskapet intill
Page 179 and 180:
Centralt i området ligger Alfshög
Page 181 and 182:
den i liten skala på gården Agneg
Page 183 and 184:
Det böljande fullåkerslandskapet
Page 185 and 186:
Morups kyrkby och Morups samhälle
Page 187 and 188:
Under perioden 1850-1950 tillkom su
Page 189 and 190:
torn som förr fungerade som sjöm
Page 191 and 192:
Morup 5:17. Riktlinjer • För att
Page 193 and 194:
Byarna Stranninge och Lynga ligger
Page 195 and 196:
gelse på den gamla bytomten. Även
Page 197 and 198:
Stranningekust från ovan. Gårdar
Page 199 and 200:
Riktlinjer Torpet (Morups-Lynga 2:2
Page 201 and 202:
Lönestig-Digesgård är ett kustpa
Page 203 and 204:
edan vid laga skiftet 1841. Den ena
Page 205 and 206:
Morups-Hule 1:68 är en kringbyggd
Page 207 and 208:
För generationer av sjömän och f
Page 209 and 210:
På själva tången, d v s udden v
Page 211 and 212:
Det gamla torpstället (Långaveka
Page 213 and 214:
Långås är ett traditionsrikt sta
Page 215 and 216:
Långås stationsbyggnad, som uppf
Page 217 and 218:
i samhället. Den har en ståtlig m
Page 219 and 220:
Sibbarpsvägen i lövskrud. I fonde
Page 221 and 222:
Strax norr om Falkenberg i den flac
Page 223 and 224:
Landskapet kan i hög grad beskriva
Page 225 and 226:
torp, som ofta legat under storgår
Page 227 and 228:
I norra delen av området ligger Mu
Page 229 and 230:
Mangårdsbebyggelse vid Munkagård.
Page 231 and 232:
Hässlås by är belägen på en ma
Page 233 and 234:
På Bengtesgårds mark finns ännu
Page 235 and 236:
Vägen norrut. Riktlinjer • Den k
Page 237 and 238:
Lindhult är en anrik storgårdsmil
Page 239 and 240:
ek-hasselskog på gammal utmark. I
Page 241 and 242:
Mycket gammal ek i hagen närmast v
Page 243 and 244:
Vinbergs kyrkomiljö är en av den
Page 245 and 246:
tare och skriftställare i Sverige.
Page 247 and 248:
Vinberg 2:105. Gårdsmiljö väster
Page 249 and 250:
Hjulebergs gods är en välbevarad
Page 251 and 252:
Hjuleberg centrum i ett komplex av
Page 253 and 254:
lig byggnadsmetod. Ett flertal nu r
Page 255 and 256:
Med början omedelbart söder om ky
Page 257 and 258:
Abilds kyrka är medeltida. Det uts
Page 259 and 260:
Sannarp är en storgårdsanläggnin
Page 261 and 262:
några mycket gamla ekar. Även bok
Page 263 and 264:
Sannarps kvarn i norra delen av omr
Page 265 and 266:
Årstads kyrka är ett välkänt la
Page 267 and 268:
Söder om Klockaregården ligger f
Page 269 and 270:
Prästlönebostället med ekonomiby
Page 271 and 272:
Knobesholm öster om Asige kyrkby
Page 273 and 274:
Riktlinjer • Ny bebyggelse bör e
Page 275 and 276:
Vid Asige kyrkby ligger fornlämnin
Page 277 and 278:
Mest känd bland Asiges fornlämnin
Page 279 and 280: Närmast kring kyrkan fanns vid sto
Page 281 and 282: Många av de förhistoriska gravarn
Page 283 and 284: Den intensivt uppodlade böljande s
Page 285 and 286: in i ganska sen tid en direkt följ
Page 287 and 288: kyrka som revs. Kyrkan är byggd av
Page 289 and 290: Välbevarad torpmiljö vid (Sällor
Page 291 and 292: Vy mot söder från Boarp. Riktlinj
Page 293 and 294: Väl synlig utmed E:6 vid avfarten
Page 295 and 296: Öster om Suseån ligger de f d arb
Page 297 and 298: Landskap vid Berte med stenmurar oc
Page 299 and 300: Den yttersta delen av Grimsholmen e
Page 301 and 302: I området finns ett tiotal fornlä
Page 303 and 304: Traditionell gårdsbebyggelse i kus
Page 305 and 306: Området Hallarna-Boberg-Veka är n
Page 307 and 308: stenbron samt flera stora uthus. Na
Page 309 and 310: Hallarnas hembygdsgård. Boberg 2:1
Page 311 and 312: Vy från Boberget i områdets norra
Page 313 and 314: Eftra kyrkby är vackert belägen v
Page 315 and 316: Huvuddragen i det äldre jordbruksl
Page 317 and 318: På flera ställen i den gamla utma
Page 319 and 320: I sluttningen öster om landsvägen
Page 321 and 322: Vid Vastad utgör fornlämningarna
Page 323 and 324: läge sannolikt under 1500- eller 1
Page 325 and 326: Manbyggnad till Vastad 2:1 i jugend
Page 327 and 328: Kustpartiet vid Ugglarps kvarn är
Page 329: Torpen beboddes ursprungligen av ob
show all

KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?