KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun
KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun
KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
26<br />
i flera fall äldre bebyggelselägen nära den<br />
gamla åkermarken. På senare år har flera<br />
sådana platser undersökts arkeologiskt<br />
och visat sig innehålla lämningar från<br />
medeltid, i enlighet med den utveckling<br />
som beskrivits ovan.<br />
Under 1600-talet skedde en viss nedgång<br />
i brukandet av marken, då Halland var<br />
indraget i flera återkommande krig och<br />
bönderna ålagda diverse plikter under en<br />
dominant adel. Under denna orosperiod,<br />
minskade även skogen kraftigt och binäringar<br />
kopplade till den agrara ekonomin<br />
förlorade mycket i betydelse. När Halland<br />
blev svenskt 1645, inleddes långsamt en<br />
återhämtningsperiod. Ännu vid den s k<br />
”frihetstidens” början ca 1720, var dock<br />
drygt 50% av de halländska gårdarna i<br />
frälse ägo. De halländska godsen har inte<br />
haft samma betydelse för landskapsbilden<br />
som fallet är på andra håll i landet, exempelvis<br />
i Skåne, utan tycks snarare ha haft<br />
en hämmande inverkan på utvecklingen<br />
av jordbruket. Under resten av 1700-talet<br />
pågick emellertid friköp av bondgårdar<br />
för självägande, vilket i sin tur lede fram<br />
till nyodling och allehanda andra satsningar<br />
på jordbruket.<br />
De förändringar i bebyggelse och markanvändning<br />
som hägnadslagen medförde,<br />
är särskilt tydliga i slätt- och mellanbygden.<br />
Ett exempel på ett sådant<br />
område finns i Slöinge-Bergagård, vilket<br />
tagits med i detta <strong>program</strong>, eftersom häg-<br />
nadslagens typiska struktur än idag är<br />
avläsbar i landskapet här. Skogsbygdens<br />
landskap påverkades inte i lika hög grad.<br />
Här fortsatte istället ett mer naturanpassat<br />
blandjordbruk, med främst små byar<br />
och ensamgårdar belägna på småskaliga<br />
inägomarker. De ofta små åkrarna låg insprängda<br />
i stora ängsarealer på inägorna<br />
och betet bedrevs på skogen/utmarker.<br />
Såväl i slätt-, mellan- som skogsbygd, kan<br />
man dock se hur odlingen anpassats till<br />
äldre tiders åkerindelningar, bl a i form<br />
av kvardröjande bandparceller i åker och<br />
äng. Detta fenomen levde kvar i stor omfattning<br />
även sedan de stora hägnadslagen<br />
skapats. Inte förrän i samband med<br />
1800-talets agrara revolution och – inte<br />
minst – i och med det moderna industrijordbrukets<br />
framväxt, eliminerades slutligen<br />
ett mycket stort antal äldre formelement<br />
från det halländska odlingslandskapet.<br />
Den agrara revolutionen<br />
Under 1700-talets senare decennier och<br />
vidare under 1800-talet inträffade den<br />
stora jordbruksomvandling som brukar<br />
benämnas ”den agrara revolutionen”.<br />
Denna expansiva period hade påtagliga<br />
effekter på landskapet och kom även till<br />
stor del att omforma bebyggelsemönstret<br />
i nästan hela landet. För Hallands del<br />
innebar utvecklingen bl a att dagens utpräglade<br />
fullåkerslandskap på kustslätten<br />
skapades, som resultatet av flera sammanhängande<br />
faktorer.<br />
Den agrara revolutionen i Halland var en<br />
process som spände över mer än ett sekel.<br />
Den inleddes ofta i slättbygder, där förutsättningarna<br />
för storskalig odling och<br />
expansion var störst, rent naturgeografiskt<br />
sett. I mellan- och skogsbygder kom<br />
stora landskapsförändringar i regel något<br />
senare, men hela länet har påverkats radikalt<br />
av denna omdanande period i svensk<br />
jordbrukshistoria. Tidigare har man ansett<br />
att det var från gods och storgårdar<br />
som de första initiativen till förändring<br />
och ny teknik kom, men senare forskning<br />
menar att det framför allt var de självägande<br />
bönderna som var drivande. På<br />
1860-talet var dessa i klar majoritet i hela<br />
Halland. Det går dock inte att bortse från<br />
att flera av storgårdarna, t ex Lindhults<br />
gods, var centrala aktörer i förmedlingen<br />
av jordbrukstekniska nyheter. Revolutionen<br />
anses ha kommit till länet norrifrån<br />
under andra hälften av 1700-talet, för att<br />
snabbt få fäste i vissa centrala slättbygder,<br />
som t ex Tvååker/Grimeton-området, där<br />
man var först ut med nymodigheter som<br />
åkerredskap av järn samt nyodling.<br />
Flera faktorer var avgörande för att den<br />
agrara revolutionen fick en sådan enorm<br />
genomslagskraft. Det som främst brukar<br />
framhävas är bättre redskapsteknik, nya<br />
odlingssystem, skiftesreformer, nyodling,
Change language