KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun

Morups socken
212
Utsnitt ur karta av
Långås från 1872.
Exempel på funkishus, Långås 2:60
Stinsbostaden. Morups-Ry 1:83.
Molanders f d lanthandel, Morups-Ry 1:39.
Långås 2:53. Bostadshus och f d urmakeri.
Långås gård är åtminstone känd sedan
1500-talet. Förste kände ägaren var
Christiern Munk som skall ha bytt den
till sig 1561. Flera danska adelsmän innehade
därefter gården. Gården har kallats
säteri och i perioder legat under Lindhults
domäner. I den äldsta svenska jordeboken
från 1646 upptas två frälsehemman
i Långås.
I slutet av 1800-talet köptes gården av AP
Johansson, som aktivt bidrog till samhällets
uppkomst genom att skänka mark till
järnvägsbygget. Idag ger de mäktiga trädalléerna
i omgivningen en antydan om att
detta varit en storgård före stationssamhällets
tillkomst. De äldsta delarna av nuvarande
byggnad antas vara från 1600-talet
och är uppförda med kraftiga gråstensmurar
samt har en tunnvälvd källare. Till
denna har fogats en vinkelbyggnad i tegel
under slutet av 1800-talet. Byggnaden renoverades
1995 och byggdes om till flerbostadshus.
De nya stationssamhällena ersatte ofta
de gamla kyrkbyarnas roll som centrum i
ett agrart omland. Långås övertog denna
funktion från Morup några km västerut.
Till järnvägen drogs industrier, hantverkare,
affärer och nöjesliv. Järnvägens hotell
och restauranger ersatte ofta gästgiverierna
som samlingspunkter i trakten.
Stationssamhällenas framväxt tog ofta
egentlig fart under mellankrigstiden på
1920- och 30-talen, så även i Långås.