- Page 1: Landskapet, människorna, djuren oc
- Page 5: Förord Kulturmiljön är den verkl
- Page 8 and 9: 6 framtogs i samband med miljömål
- Page 10 and 11: 8 Jämförelsetabell mellan Bygd at
- Page 12 and 13: 10 44. Stora Forshult Utgår. Endas
- Page 14 and 15: 12 20. Alfshög-Katrineberg. Begrä
- Page 16 and 17: 14 Avgränsningar Avgränsningarna
- Page 18 and 19: 16 Falkenbergs kommun - ett tvärsn
- Page 20 and 21: 18 Odlingsröse vid Hakestad i Köi
- Page 22 and 23: 20 Välbevarat fossilt odlingslands
- Page 24 and 25: 22 Vid Skärvered i Askome socken h
- Page 26 and 27: 24 Flygsanden drabbade flera av de
- Page 28 and 29: 26 i flera fall äldre bebyggelsel
- Page 30 and 31: 28 Figur 11: Laga skifteskartan öv
- Page 32 and 33: 30 Kortfattad bebyggelsehistorisk
- Page 34 and 35: 32 Larsagården har ursprungligen s
- Page 36 and 37: 34 Krogsereds gästgiveri. sträckn
- Page 38 and 39: 36 Bössgårds stora manhus från s
- Page 40 and 41: 38 Kärnebygds kvarn - och sågverk
- Page 42 and 43: 40 Glommens hamn. kustbanan klar f
- Page 44 and 45: 42 Vinbergs stationshus. Husmodelle
- Page 47: Kulturmiljöer i Falkenbergs kommun
- Page 50 and 51: Fagered och Älvsereds socknar 48 U
- Page 52 and 53:
Fagered och Älvsereds socknar 50 G
- Page 54 and 55:
52 Älvsereds gamla kyrkogård ger
- Page 57 and 58:
De två stora herrgårdsliknande bo
- Page 59:
Äldre bostadshus i närheten av g
- Page 62 and 63:
Fagereds socken 60 Utsnitt från ek
- Page 64 and 65:
Fagereds socken Minnessten över sa
- Page 67 and 68:
Egnared är en mycket välhävdad o
- Page 69 and 70:
den tidigare inägomarken betas, vi
- Page 71:
Gammal stenmur som markerar inägog
- Page 74 and 75:
Ullareds och Källsjö socken 72 Ut
- Page 76 and 77:
Ullareds och Källsjö socken 74 Vy
- Page 78 and 79:
Ullared och Källsjö socknar 76 De
- Page 81 and 82:
Gunnarp ligger vid Ätran nära den
- Page 83 and 84:
en betydligt större mångfald. I v
- Page 85:
Vid vägkorsningen norrut ligger de
- Page 88 and 89:
Svartrå socken 86 Karta över Svar
- Page 90 and 91:
Svartrå socken 88 Välbetad hage v
- Page 92 and 93:
Svartrå socken 90 Svartrå 13:2. B
- Page 94 and 95:
Svartrå socken 92 Svartrå 7:4. F
- Page 97 and 98:
Tubbareds by ligger naturskönt på
- Page 99 and 100:
gallringar i ekskogen ägt rum och
- Page 101 and 102:
Vy över odlingslandskapet ned mot
- Page 103 and 104:
Den intima och småskaliga agrara m
- Page 105 and 106:
Nästa karta som redovisar Örsinga
- Page 107 and 108:
Den bortre stenmuren i bilden omram
- Page 109 and 110:
Odlingslandskapet vid Berg, Linnes
- Page 111 and 112:
Hittills har inga övergivna gårds
- Page 113 and 114:
na från 1800-talet bevarats. Med n
- Page 115 and 116:
Fossil åkermark vid Bråtagärde.
- Page 117 and 118:
Inägomarkerna vid ett område runt
- Page 119 and 120:
Området är påtagligt rikt på sy
- Page 121 and 122:
Riktlinjer • För att karaktären
- Page 123 and 124:
Köinge är en gammal knutpunkt i
- Page 125 and 126:
Utmed Ätrastigen söderut genom sa
- Page 127 and 128:
Gårdarna utmed vägen norr om kyrk
- Page 129 and 130:
Det agrara landskapet vid Hakestad
- Page 131 and 132:
Landskapet närmast omkring bebygge
- Page 133 and 134:
Vy över beteslandskapet mot söder
- Page 135 and 136:
Ätrafors ligger i skärningspunkte
- Page 137 and 138:
för att leverera ström. Inte hell
- Page 139 and 140:
Den äldre bebyggelsen utmed vägen
- Page 141 and 142:
Vid Greppered i gränstrakterna til
- Page 143 and 144:
och terrasskanter. Den stora mängd
- Page 145 and 146:
Riktlinjer • Ny bebyggelse bör e
- Page 147 and 148:
Bebyggelsen vid Ås ligger på kara
- Page 149 and 150:
Den ganska tätt liggande bebyggels
- Page 151 and 152:
Riktlinjer Gården Vessige-Ås 1:16
- Page 153 and 154:
Sjönevad är en välkänd knutpunk
- Page 155 and 156:
skickade med mig, sex styver till e
- Page 157 and 158:
Gästgiveriet och Amiralsvillan. Vy
- Page 159 and 160:
Sörby ligger i de vackert böljand
- Page 161 and 162:
Byn genomkorsas av ett litet biflö
- Page 163 and 164:
En bit söder om bykärnan ligger e
- Page 165 and 166:
Nackagård (Sörby 12:3). Riktlinje
- Page 167 and 168:
Vessigebro har sina rötter i ett g
- Page 169 and 170:
Vessige är omnämnt i källorna f
- Page 171 and 172:
Lillån. Här fanns tre kvarnar: Ky
- Page 173 and 174:
iga s k Pyttebanan 1894 och byggdes
- Page 175 and 176:
Riktlinjer • Den kulturhistoriskt
- Page 177 and 178:
I det öppna åkerlandskapet intill
- Page 179 and 180:
Centralt i området ligger Alfshög
- Page 181 and 182:
den i liten skala på gården Agneg
- Page 183 and 184:
Det böljande fullåkerslandskapet
- Page 185 and 186:
Morups kyrkby och Morups samhälle
- Page 187 and 188:
Under perioden 1850-1950 tillkom su
- Page 189 and 190:
torn som förr fungerade som sjöm
- Page 191 and 192:
Morup 5:17. Riktlinjer • För att
- Page 193 and 194:
Byarna Stranninge och Lynga ligger
- Page 195 and 196:
gelse på den gamla bytomten. Även
- Page 197 and 198:
Stranningekust från ovan. Gårdar
- Page 199 and 200:
Riktlinjer Torpet (Morups-Lynga 2:2
- Page 201 and 202:
Lönestig-Digesgård är ett kustpa
- Page 203 and 204:
edan vid laga skiftet 1841. Den ena
- Page 205 and 206:
Morups-Hule 1:68 är en kringbyggd
- Page 207 and 208:
För generationer av sjömän och f
- Page 209 and 210:
På själva tången, d v s udden v
- Page 211 and 212:
Det gamla torpstället (Långaveka
- Page 213 and 214:
Långås är ett traditionsrikt sta
- Page 215 and 216:
Långås stationsbyggnad, som uppf
- Page 217 and 218:
i samhället. Den har en ståtlig m
- Page 219 and 220:
Sibbarpsvägen i lövskrud. I fonde
- Page 221 and 222:
Strax norr om Falkenberg i den flac
- Page 223 and 224:
Landskapet kan i hög grad beskriva
- Page 225 and 226:
torp, som ofta legat under storgår
- Page 227 and 228:
I norra delen av området ligger Mu
- Page 229 and 230:
Mangårdsbebyggelse vid Munkagård.
- Page 231 and 232:
Hässlås by är belägen på en ma
- Page 233 and 234:
På Bengtesgårds mark finns ännu
- Page 235 and 236:
Vägen norrut. Riktlinjer • Den k
- Page 237 and 238:
Lindhult är en anrik storgårdsmil
- Page 239 and 240:
ek-hasselskog på gammal utmark. I
- Page 241 and 242:
Mycket gammal ek i hagen närmast v
- Page 243 and 244:
Vinbergs kyrkomiljö är en av den
- Page 245 and 246:
tare och skriftställare i Sverige.
- Page 247 and 248:
Vinberg 2:105. Gårdsmiljö väster
- Page 249 and 250:
Hjulebergs gods är en välbevarad
- Page 251 and 252:
Hjuleberg centrum i ett komplex av
- Page 253 and 254:
lig byggnadsmetod. Ett flertal nu r
- Page 255 and 256:
Med början omedelbart söder om ky
- Page 257 and 258:
Abilds kyrka är medeltida. Det uts
- Page 259 and 260:
Sannarp är en storgårdsanläggnin
- Page 261 and 262:
några mycket gamla ekar. Även bok
- Page 263 and 264:
Sannarps kvarn i norra delen av omr
- Page 265 and 266:
Årstads kyrka är ett välkänt la
- Page 267 and 268:
Söder om Klockaregården ligger f
- Page 269 and 270:
Prästlönebostället med ekonomiby
- Page 271 and 272:
Knobesholm öster om Asige kyrkby
- Page 273 and 274:
Riktlinjer • Ny bebyggelse bör e
- Page 275 and 276:
Vid Asige kyrkby ligger fornlämnin
- Page 277 and 278:
Mest känd bland Asiges fornlämnin
- Page 279 and 280:
Närmast kring kyrkan fanns vid sto
- Page 281 and 282:
Många av de förhistoriska gravarn
- Page 283 and 284:
Den intensivt uppodlade böljande s
- Page 285 and 286:
in i ganska sen tid en direkt följ
- Page 287 and 288:
kyrka som revs. Kyrkan är byggd av
- Page 289 and 290:
Välbevarad torpmiljö vid (Sällor
- Page 291 and 292:
Vy mot söder från Boarp. Riktlinj
- Page 293 and 294:
Väl synlig utmed E:6 vid avfarten
- Page 295 and 296:
Öster om Suseån ligger de f d arb
- Page 297 and 298:
Landskap vid Berte med stenmurar oc
- Page 299 and 300:
Den yttersta delen av Grimsholmen e
- Page 301 and 302:
I området finns ett tiotal fornlä
- Page 303 and 304:
Traditionell gårdsbebyggelse i kus
- Page 305 and 306:
Området Hallarna-Boberg-Veka är n
- Page 307 and 308:
stenbron samt flera stora uthus. Na
- Page 309 and 310:
Hallarnas hembygdsgård. Boberg 2:1
- Page 311 and 312:
Vy från Boberget i områdets norra
- Page 313 and 314:
Eftra kyrkby är vackert belägen v
- Page 315 and 316:
Huvuddragen i det äldre jordbruksl
- Page 317 and 318:
På flera ställen i den gamla utma
- Page 319 and 320:
I sluttningen öster om landsvägen
- Page 321 and 322:
Vid Vastad utgör fornlämningarna
- Page 323 and 324:
läge sannolikt under 1500- eller 1
- Page 325 and 326:
Manbyggnad till Vastad 2:1 i jugend
- Page 327 and 328:
Kustpartiet vid Ugglarps kvarn är
- Page 329 and 330:
Torpen beboddes ursprungligen av ob
- Page 331 and 332:
Stenmurarna är karakteristiska fö
Change language