KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun

framför allt backstugor hade vid mitten
av 1800-talet etablerats på byns utmarker,
bl a Björkekullen och Bråtadal. En
hel del av denna småbebyggelse är idag
försvunnen.
Landskapet kring Svartrå är mycket
variationsrikt. Naturgeografiskt är det
starkt präglat av delvis djupt nedskurna
dalgångar. Strax öster om kyrkan flyter
Lillån/Svartån samman med Högvadsån;
från norr kommer ytterligare ett par
bäckar. Topografin växlar avsevärt mellan
det av vattendragen mer sönderspruckna
landskapet i norr/öster och de jämnare
landformerna i söder och sydväst. Öppenheten
och ett stort inslag av betesmarker
bidrar till att framhäva naturgeografin i
området.
Även om åkermarken i vissa avsnitt ökat
rejält sedan 1700-talet, återspeglas ännu
idag huvuddragen i det förindustriella
odlingslandskapet. Detta gäller både
åkermarkens och i viss mån även betesmarkernas
utbredning, liksom bebyggelsen.
Samtliga gårdslägen på kartan från
år 1700 hyser fortfarande jordbruksbebyggelse,
i flera fall utpräglad sådan med
välbevarade, äldre byggnader (se nedan).
Från ett par av gårdarna i norr löper välbevarade
fägator ut mot skogen/utmarken.
Dessa kan identifieras på laga skifteskartan
från 1850-talet.
Svartrå kyrka. Det vitmålade trätornet tillkom år 1772. Kyrkklockan från 1500-talet har sedan gammalt kallats
”häradsklockan”.
De enorma odlingsrösena i norra delen av området är lagda under en period av 20 år (ca 1890-1910) av Nils
Jakob Zachariasson (1849-1923). Ovan ”Gunna grotta” som byggdes mellan 1893 och 1907. Efter en vistelse i
Amerika gifte Nils sig till gården 1882. N J Z arbetade tidvis, bl a i USA, som sten-/bildhuggare och på Svartrå
kyrkogård finns två gravstenar i marmor som N J Z huggit.
87
Svartrå socken