KMV program 2012 01 25 -A4.pdf - Falkenbergs kommun

Bad och fritid
Runt 1900 börjar sandstränderna utmed
Skånes och Hallands kuster exploateras.
Institutionsbadandet med speciella badterminer
och medicinskt betingade regler
för dagligt liv försvinner och ersätts av ett
fritt badande utmed stränderna. En havsbadort
av nytt slag, med långa sandstränder
och servicebyggnader, blir vanlig. För
Hallands del erbjuder framför allt mellersta
och södra delarna av kusten långa
sandstränder, som vid Falkenberg och
Varberg och vid de långa sandstränderna
Haverdal till Tylösand och Mellbystrand
ner till Båstad. Hotell med restauranger i
anslutning till stranden byggs på de större
orterna som Falkenberg och Tylösand. I
de strandnära småorterna startas pensionatsrörelser
och de gamla fiskar- och
strandridaretorpen börjar hyras ut till
sommargäster. De mindre privilegierade
stadsbarnen får nu möjlighet till bad och
rekreation genom barnkolonirörelsen
som tar fart.
Ännu under 1920-talet var fritidsbebyggelsen
förbehållen de mer välsituerade.
Det är inte förrän i början av 1930-talet
som någon mer allmän fritidsbebyggelse
kommer till stånd. Som ett utslag av högkonjunktur
och den första semesterlagen
1938, får även medelklassen möjligheter
att skaffa sommarhus. Vid denna tidpunkt
börjar fabrikstillverkning av färdiga små
sportstugor och områden med enkla fri-
tidshus börjar växa fram i anslutning till
strandbadorterna, som exempelvis Skrea i
Falkenberg och Tylösand utan för Halmstad.
Fritidshusen var ibland närmast
att betrakta som badstugor, som i Falkenberg
där dylika uppfördes på stadens
mark för invånarnas behov. Emellertid
är det inte förrän efter andra världskriget
som byggandet av fritidshus utmed hallandskusten
skjuter fart på allvar. Medan
det i slutet av 1940-talet fanns omkring
5.000 fritidshus i länet hade siffran sti-
Hebergs järnvägsstation. Liknande stationshus byggdes utefter västkustbanan. Ursprungligen hade
de tegelfasad.
41