Flexibilitet inom ramen för anställningen - Juridiska institutionen

More documents

Recommendations

Info

C. Strömblad näringsverksamhet. Extern flexicurity inbegriper också ekonomisk ersättning under perioder av arbetslöshet samt stöd vid övergång från arbetslöshet till arbete. 23 Matrisen nedan ger en överblick av bredden hos flexicurity, genom illustration av olika kombinationer av flexibilitet och trygghet. 24 Den kvalitativa flexibiliteten, som handlar om anpassningsbarhet inom organisationen och förändringar inom ramen för ingångna anställningsavtal, kan relateras till dels intern numerisk flexibilitet och dels funktionell flexibilitet. I matrisen ovan kan utläsas hur dessa typer av flexibilitet kan kombineras med olika varianter av trygghet som får betydelse inom flexicurity. 1.3. Syfte och frågeställning Syftet i denna uppsats är att undersöka arbetsgivarens rättsliga utrymme till kvalitativ flexibilitet, utifrån möjligheten att förändra innehållet i arbetstagarnas arbetsuppgifter i kraft av arbetsledningsrätten. Följande övergripande frågeställning uppställs i arbetet: Hur flexibelt kan en arbetsgivare använda en arbetstagare i verksamheten i kraft av sin arbetsledningsrätt, vad gäller arbetsuppgifternas innehåll? 23 Mandl, I., et al., Extending flexicurity, s. 47. 24 Wilthagen, T., Tros, F., The concept of 'flexicurity', s. 171. Se även Pacelli, L., et al., Employment security and employability: A contribution to the flexicurity debate, s. 7. 9
1.4. Metod och material C. Strömblad Som framgår av syftet utgår denna uppsats huvudsakligen från ett arbetsgivarperspektiv. Det innebär att rättsreglernas funktion betraktas utifrån arbetsgivarens vinkel. Flexibilitet inom det arbetsrättsliga området skulle även kunna undersökas ur ett arbetstagarperspektiv. Av intresse kunde då vara att studera hur andra anställningsformer än tillsvidareanställning eller arbetstidslagstiftning bidrar till flexibilitet för arbetstagare, utifrån möjligheten att kombinera exempelvis arbete och familj. Detta har dock inte varit min avsikt, utan i denna uppsats har ämnesområdet studerats ur ett arbetsgivarperspektiv. Undersökningen har genomförts med rättsdogmatisk metod, vilken har till syfte att tolka och systematisera gällande rätt genom tillämpning av rättskälleläran. Min intention har varit att fastställa gällande rätt på området. För detta är den traditionella rättsdogmatiska metoden lämplig, då den används för att fastställa hur gällande rätt ser ut, snarare än varför rätten ser ut som den gör. 25 I uppsatsen analyseras dels de begränsningar som finns i arbetsgivarens arbetsledningsrätt, dels begränsningarna i arbetstagarnas arbetsskyldighet. Arbetet genomförs med traditionella rättsvetenskapliga verktyg, det vill säga rättskälleläran. Då både arbetsgivarens arbetsledningsrätt och arbetstagarnas arbetsskyldighet främst reglerats genom praxis, utgör domar från Arbetsdomstolen det huvudsakliga underlaget för denna studie. Även doktrin ingår i det behandlade materialet, men också till viss del lagtext och förarbeten. Urvalet för vilka domar som studerats grundas på en kombination av dels doktrin som behandlar arbetsgivarens arbetslednings- och omplaceringsrätt och arbetstagarnas arbetsskyldighet, dels AD- domar från de fem senaste åren registrerade i databasen Karnov. De äldre domar som jag studerat är främst sådana som återkommande tas upp i doktrin och som jag bedömer har principiell betydelse för hur området skall förstås. I databasen Karnov har sökningar utförts utifrån relevanta begrepp och termer, i detta fall främst omplaceringsrätt, arbetsledningsrätt och arbetsskyldighet. Av de domar som sådan sökning resulterat i har jag läst de som är publicerade från 2005 fram tills idag. Ytterligare domar som studerats i denna uppsats är sådana som AD hänvisat till i senare domar. Anledningen till att domar från 2005 och framåt studerats är dels för att ge en större bredd i urvalet och dels för att komplettera den praxis som presenteras i behandlad doktrin, då övervägande delen av den doktrin som använts är utgiven innan 2005. Totalt har 98 domar ingått i materialet, varav 78 har analyserats i uppsatsen. Av bilaga 1 framgår vilka domar som har exkluderats i analysen. 25 Glavå, M., Arbetsbrist, s. 23−30. 10
Page 1 and 2: Flexibilitet inom ramen för anstä
Page 3 and 4: Förkortningar AD Arbetsdomstolen A
Page 5 and 6: C. Strömblad 1. Inledning I detta
Page 7 and 8: anses otillfredsställande. 13 C. S
Page 9: C. Strömblad funktionell flexibili
Page 13 and 14: C. Strömblad 2 Arbetsgivarens arbe
Page 15 and 16: C. Strömblad Angående vad som rym
Page 17 and 18: C. Strömblad Skillnaden däremella
Page 19 and 20: C. Strömblad situation, har anledn
Page 21 and 22: C. Strömblad förhandlingsskyldigh
Page 23 and 24: C. Strömblad arbetsuppgifterna, me
Page 25 and 26: 3.3 29/29-principen C. Strömblad I
Page 27 and 28: C. Strömblad alltmer likna förhå
Page 29 and 30: C. Strömblad intressen. 122 Av for
Page 31 and 32: C. Strömblad kommer överens om,
Page 33 and 34: C. Strömblad 6 Slutsatser och samm
Page 35 and 36: C. Strömblad kan förlora sin plat
Page 37 and 38: Källförteckning Litteratur C. Str
Page 39 and 40: Rättsfallsförteckning AD 1929:29

Flexibilitet inom ramen för anställningen - Juridiska institutionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?