Flexibilitet inom ramen för anställningen - Juridiska institutionen
Flexibilitet inom ramen för anställningen - Juridiska institutionen
Flexibilitet inom ramen för anställningen - Juridiska institutionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
C. Strömblad<br />
funktionell flexibilitet så kan en andra perifer grupp urskiljas. Arbetstagarna i denna grupp har<br />
anställningsavtal som <strong>för</strong>enar de två nämnda varianterna av flexibilitet. Deltidsanställningar, ”job-<br />
sharing” och tillfälliga anställningar är vanligt <strong>för</strong>ekommande <strong>inom</strong> denna grupp.<br />
För arbete som inte alls är <strong>för</strong>etagsspecifikt, antingen <strong>för</strong> att det är mycket specialiserat eller<br />
motsatsen - att det handlar om okomplicerade arbetsuppgifter, så är <strong>för</strong>etag enligt Atkinsons modell<br />
benägna att använda sig av den externa arbetskraften. Denna kategori utgörs av personer som har<br />
annan anknytning till <strong>för</strong>etaget än en direkt anställning. Det handlar exempelvis om egen<strong>för</strong>etagare<br />
som hyrs in som konsulter, outsourcing av vissa arbetsuppgifter samt ökad användning av<br />
underleverantörer. Även <strong>för</strong> den externa arbetskraften är det främst den numeriska flexibiliteten<br />
som arbetsgivaren använder sig av, men även till viss del den funktionella.<br />
Sammanfattningsvis kan konstateras att Atkinson delar in arbetskraften i grupper i <strong>för</strong>hållande till<br />
hur fast anknytning de har till <strong>för</strong>etaget. Denna faktor får också betydelse <strong>för</strong> hur kvalificerade och<br />
varierande arbetsuppgifter som ut<strong>för</strong>s, vilka möjligheter till kompetensutveckling och karriär-<br />
utveckling som erhålls samt hur starkt anställningsskydd som åtnjuts. 21<br />
1.2.2 Flexicurity<br />
Kombinationen mellan just anställningsskydd (egentligen sysselsättningsskydd) och flexibilitet<br />
utgör en policystrategi som benämns flexicurity. Begreppet är en sammanslagning av de engelska<br />
orden ”flexibility” och ”security”. Modellen karakteriseras bland annat av att arbetsgivares<br />
möjlighet att anställa och säga upp underlättas, vilket ökar flexibiliteten <strong>för</strong> <strong>för</strong>etagen. Modellen<br />
innebär samtidigt att arbetssökande och arbetslösa erhåller ökad sysselsättningstrygghet, genom<br />
satsningar på arbetsmarknadsåtgärder och arbetslöshetsersättning. På EU-nivå diskuteras om<br />
flexicurity i framtiden kan implementeras som ett europeiskt arbetsmarknadssystem. 22<br />
Enligt idén om flexicurity får sysselsättningstrygghet betydelse, fram<strong>för</strong> anställningstrygghet som är<br />
mer knutet till en specifik anställning. Viktiga <strong>för</strong>eteelser <strong>inom</strong> flexicurity är aktiva<br />
arbetsmarknadsåtgärder, insatser <strong>för</strong> livslångt lärande och stöd till arbetssökande. Målet är att skapa<br />
en ”win-win” situation där flexibilitet <strong>för</strong> arbetsgivarna motsvaras av anställningstrygghet <strong>för</strong><br />
arbetstagarna. En åtskillnad kan göras mellan intern och extern flexicurity. Intern flexicurity syftar<br />
på <strong>för</strong>ändringar och åtgärder <strong>inom</strong> ett <strong>för</strong>etag, exempelvis att arbetsgivare investerar i kompetens-<br />
utveckling <strong>för</strong> arbetstagarna så att dessa kan ut<strong>för</strong>a olika typer av arbetsuppgifter. Extern flexicurity<br />
avser arbetstagarnas rörelse från ett jobb till ett annat med olika arbetsgivare eller även start av egen<br />
21 Atkinson, J., Manpower strategies for flexible organisations, s. 29.<br />
22 Mandl, I., et al., Extending flexicurity, s. 47.<br />
8