Flexibilitet inom ramen för anställningen - Juridiska institutionen

C. Strömblad
kan förlora sin plats i turordningen. Således skapas här dels en viss möjlighet för arbetsgivaren att
styra förutsättningarna när behov av att kunna använda arbetstagarna mer flexibelt förekommer,
såvida tvingande regler iakttas.
Enligt genomgången ovan finns vissa möjligheter att bredda arbetsskyldigheten för arbetstagarna,
vilket får betydelse för arbetsgivarens möjlighet att använda arbetstagarna så flexibelt som möjligt.
Ju mer vidsträckt arbetsskyldigheten är desto mer utrymme för kvalitativ flexibilitet. I och med
Arbetsdomstolens bedömning i AD 2009:50 ger inte turordningsreglerna något skydd mot
långtgående omplaceringar i arbetsbristsituationer, vilket innebär ett ökat utrymme för kvalitativ
flexibilitet. Domen kan tolkas så att utövandet av arbetsledningsrätten i kombination med
omplaceringsskyldigheten och turordningsreglerna i LAS blir verktyg för arbetsgivaren att kunna
placera rätt person på rätt plats, vilket innebär ett uttryck för kvalitativ flexibilitet. 142
Domen AD 2009:50 kan anses ha resulterat i ett försvagande av anställningsskyddslagstiftningen,
då domstolen kom fram till att omplaceringserbjudanden inte behöver lämnas i turordning. I domen
tolkas turordningsreglerna som ett svagare skydd än vad som tidigare kanske ansetts. Debatten
kring domen kan ses som ett tecken på att många ansett att turordningsreglerna utgjorde ett starkare
skydd än vad domstolen nu ansåg. 143 Anledningen till domstolens tolkning kan eventuellt ha
påverkats av diskursen kring flexicurity. Arbetsmarknadssystemet flexicurity innefattar, som
tidigare nämnts, ett svagare anställningsskydd då det ger arbetsgivare förutsättningar att lättare säga
upp och anställa. I domen tolkar domstolen turordningsreglerna som ett skydd mot friställningar,
inte ett skydd för en viss befattning. I det kan ses ett samband till flexicurity, då modellens
anställningsskydd främst utgörs av anställningsbarhet och sysselsättningstrygghet. 144
6.2 Diskussion
Som nämnts redan i inledningen avsågs den teoretiska referensramen huvudsakligen ge en bakgrund
till området kvalitativ flexibilitet, men den utgör även delvis en bakgrund för analys. Ovan
applicerades kortfattat teorin om flexicurity på domen AD 2009:50. I denna uppsats valde jag att
använda Atkinsons modell om det flexibla företaget endast som en teoretisk bakgrund. Avsikten var
att ge läsaren en ökad förståelse för ämnet. Modellen hade dock också kunnat användas som
analysverktyg där studiens resultat ställs gentemot modellen. Uppsatsen skulle då tagit en annan
riktning. Det skulle då exempelvis vara av värde att titta på vilken kategori av arbetstagare som de
behandlade domarna berörde, utifrån Atkinsons teori kring kärnarbetskraften, den perifera och den
142 Numhauser-Henning, A., Rönnmar, M., Det flexibla svenska anställningsskyddet, s. 410.
143 Se exempelvis Numhauser-Henning, A., Rönnmar, M., Det flexibla svenska anställningsskyddet, s. 382−410 samt
Lars Hartzells debattartikel i Personal och Ledarskap, nr 12, 2009.
144 Numhauser-Henning, A., Rönnmar, M., Det flexibla svenska anställningsskyddet, s. 409.
34