Flexibilitet inom ramen för anställningen - Juridiska institutionen
Flexibilitet inom ramen för anställningen - Juridiska institutionen
Flexibilitet inom ramen för anställningen - Juridiska institutionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
C. Strömblad<br />
5 Omreglering av arbetsskyldigheten<br />
I detta avsnitt presenteras hur arbetstagarnas arbetsskyldighet kan omregleras. Möjligheterna till<br />
omreglering är av betydelse <strong>för</strong> arbetsgivarens utrymme till kvalitativ flexibilitet, då det skapar<br />
utrymme <strong>för</strong> att <strong>för</strong>ändra vilka arbetsuppgifter arbetstagaren är skyldig att ut<strong>för</strong>a.<br />
Anställnings<strong>för</strong>hållandet är ett dynamiskt rätts<strong>för</strong>hållande och ofta <strong>för</strong>utsätter parterna att<br />
<strong>för</strong>hållandet kommer att <strong>för</strong>ändras succesivt. Exempelvis kan en arbetstagare <strong>för</strong>vänta sig att få mer<br />
kvalificerade arbetsuppgifter med tiden och därmed högre lön. I relation till detta kanske<br />
arbetsgivaren <strong>för</strong>väntar sig att arbetstagaren ska kunna nyttjas <strong>för</strong> olika arbetsuppgifter. Begreppet<br />
omreglering syftar på en avtalad <strong>för</strong>ändring av arbetsskyldigheten, exempelvis genom en<br />
uppsägning av det enskilda anställningsavtalet <strong>för</strong> omreglering. Anställnings<strong>för</strong>hållandets innehåll<br />
kan <strong>för</strong>ändras genom ändrad lagstiftning, men det vanligaste sättet är att villkoren i<br />
anställningsavtal ändras genom kollektivavtal. Kollektivavtal sluts utan något tidssamband med<br />
enskilda anställningsavtal. När ett nytt kollektivavtal tecknas kommer det enligt principen om<br />
kollektivavtalets normerande verkan direkt få genomslag i relationen mellan arbetsgivare och<br />
arbetstagare och på så sätt ge innehåll åt anställnings<strong>för</strong>hållandet. 129<br />
En omreglering av arbetsskyldigheten kan också ske genom att arbetsgivare och arbetstagare i<br />
princip fritt kan avtala om <strong>för</strong>ändringar i anställningsavtalet så länge de är överens och på så sätt<br />
kan arbetsskyldigheten <strong>för</strong>ändras, under <strong>för</strong>utsättning att tvingande lagstiftning eller kollektivavtal<br />
inte uppställer hinder. Om <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> <strong>anställningen</strong> <strong>för</strong>ändras avseende de punkter som<br />
anges i 6 § LAS, så är arbetsgivaren skyldig att <strong>inom</strong> en månad lämna skriftlig information om<br />
ändringen enligt 6 e § LAS. Som tidigare nämnts har arbetsgivaren rätt att ensidigt genom<strong>för</strong>a vissa<br />
<strong>för</strong>ändringar av anställnings<strong>för</strong>hållandet utifrån arbetsledningsrätten. Dock kan sådana <strong>för</strong>ändringar<br />
omfattas av <strong>för</strong>handlingsskyldigheten enligt 11 och 12 §§ MBL. Den vidsträckta ensidiga besluts-<br />
rätten som arbetsledningsrätten innebär, anses utgöra en del av själva anställningsavtalet och beslut<br />
om <strong>för</strong>ändringar enligt denna rätt bedöms inte utgöra en omreglering av arbetsskyldigheten. 130<br />
Ibland talas det om uppsägning <strong>för</strong> omreglering. Denna term har i Sverige ingen rättslig innebörd,<br />
utan är egentligen endast ett initiativ från antingen arbetsgivaren eller arbetstagaren till <strong>för</strong>handling<br />
om <strong>för</strong>ändring av anställningsvillkoren. Om detta initiativ endast innebär ett <strong>för</strong>sök att åstadkomma<br />
en villkors<strong>för</strong>ändring, med inställningen att <strong>anställningen</strong> kommer bestå oavsett vad parterna<br />
129<br />
Se Källström, K., Malmberg, J., Anställnings<strong>för</strong>hållandet, s. 192−193, Malmberg, J., Anställningsavtalet, s. 322−326<br />
och Glavå, M., Arbetsrätt, s. 430−431.<br />
130<br />
Se Malmberg, J., Anställningsavtalet, s. 324 och Rönnmar, M., Arbetsledningsrätt och arbetsskyldighet, s. 256−257.<br />
29