Flexibilitet inom ramen för anställningen - Juridiska institutionen

C. Strömblad
1. Inledning
I detta avsnitt presenteras inledningsvis en bakgrund till valt problemområde. Under rubriken ”1.2
Perspektiv på flexibilitet” redogörs för den teoretiska referensram som använts i denna uppsats.
Avsikten är främst att den skall ge läsaren ökad förståelse för ämnet. I detta avsnitt redogörs även
för syfte och frågeställningar, metod, avgränsningar samt disposition.
1.1 Ämne och problembeskrivning
I början av 1990-talet, under lågkonjunkturen, förlorade över en halv miljon svenskar jobbet.
Tillsvidareanställningarna minskade dramatiskt, samtidigt som de tidsbegränsade anställningarna
ökade. 1 Ökningen har fortsatt så väl i Sverige som internationellt. I Sverige har de tidsbegränsade
anställningarna ökat från ca 10 % i början av 1990-talet, till ca 16 % i början av 2000 talet. 2 Även
antalet bemanningsanställda ökar. Bemanningsbranschens omsättning ökade totalt med 40 % första
kvartalet 2011 i förhållande till första kvartalet 2010. 3
I den allmänna debatten kring tidsbegränsade anställningar och eventuell uppluckring av
anställningsskyddsregleringen presenteras ibland argument om att vissa kategorier av arbetstagare,
exempelvis unga, föredrar tidsbegränsade anställningar trots att det finns undersökningar som visar
motsatsen. 4 Medan arbetstagarna föredrar tillsvidareanställningar, framhåller arbetsgivare emellanåt
fördelarna med tidsbegränsade jobb. En fördel som ofta nämns är att tidsbegränsade anställningar
ökar flexibiliteten på arbetsplatsen och att detta gynnar tillväxt, effektivitet och lönsamhet. De
svenska reglerna kring anställningsskydd framförs i sammanhanget som ett hinder för
flexibiliteten. 5 Enligt Håkansson är den svenska anställningsskyddslagen i en europeisk jämförelse
mer restriktiv än genomsnittet. Tidsbegränsade anställningar får endast förekomma i vissa
situationer som är fastställda i lag eller kollektivavtal. 6 Utifrån formuleringen i 4 § LAS första
stycket framgår att huvudanställningsformen på den svenska arbetsmarknaden skall vara tillsvidare-
anställning. 7
Debatten kring flexibilitet på arbetsmarknaden är ofta inriktad på övergången från traditionella
tillsvidareanställningar som norm till atypiska anställningar, så som visstids- och deltids-
anställningar. Detta kan bero på att arbetslivets flexibilisering vanligtvis syftar till företagens
1 Håkansson, K., Anställningsformer och arbetsvillkor, s. 301.
2 Alvin, M., et al., Gränslöst arbete, s. 51.
3 Bemanningsindikatorn Q1, 2011.
4 Se exempelvis SOU 1999:27, s. 211.
5 Håkansson, K., Anställningsformer och arbetsvillkor, s. 301−302.
6 Håkansson, K., Anställningsformer och arbetsvillkor, s. 308.
7 Se även prop. 1973/129, s. 60, prop. 1996/97:16, s. 24 samt prop. 2006/07:111, s. 22.
4