Flexibilitet inom ramen för anställningen - Juridiska institutionen

1.4. Metod och material
C. Strömblad
Som framgår av syftet utgår denna uppsats huvudsakligen från ett arbetsgivarperspektiv. Det
innebär att rättsreglernas funktion betraktas utifrån arbetsgivarens vinkel. Flexibilitet inom det
arbetsrättsliga området skulle även kunna undersökas ur ett arbetstagarperspektiv. Av intresse kunde
då vara att studera hur andra anställningsformer än tillsvidareanställning eller arbetstidslagstiftning
bidrar till flexibilitet för arbetstagare, utifrån möjligheten att kombinera exempelvis arbete och
familj. Detta har dock inte varit min avsikt, utan i denna uppsats har ämnesområdet studerats ur ett
arbetsgivarperspektiv.
Undersökningen har genomförts med rättsdogmatisk metod, vilken har till syfte att tolka och
systematisera gällande rätt genom tillämpning av rättskälleläran. Min intention har varit att
fastställa gällande rätt på området. För detta är den traditionella rättsdogmatiska metoden lämplig,
då den används för att fastställa hur gällande rätt ser ut, snarare än varför rätten ser ut som den
gör. 25
I uppsatsen analyseras dels de begränsningar som finns i arbetsgivarens arbetsledningsrätt, dels
begränsningarna i arbetstagarnas arbetsskyldighet. Arbetet genomförs med traditionella
rättsvetenskapliga verktyg, det vill säga rättskälleläran. Då både arbetsgivarens arbetsledningsrätt
och arbetstagarnas arbetsskyldighet främst reglerats genom praxis, utgör domar från
Arbetsdomstolen det huvudsakliga underlaget för denna studie. Även doktrin ingår i det behandlade
materialet, men också till viss del lagtext och förarbeten.
Urvalet för vilka domar som studerats grundas på en kombination av dels doktrin som behandlar
arbetsgivarens arbetslednings- och omplaceringsrätt och arbetstagarnas arbetsskyldighet, dels AD-
domar från de fem senaste åren registrerade i databasen Karnov. De äldre domar som jag studerat är
främst sådana som återkommande tas upp i doktrin och som jag bedömer har principiell betydelse
för hur området skall förstås. I databasen Karnov har sökningar utförts utifrån relevanta begrepp
och termer, i detta fall främst omplaceringsrätt, arbetsledningsrätt och arbetsskyldighet. Av de
domar som sådan sökning resulterat i har jag läst de som är publicerade från 2005 fram tills idag.
Ytterligare domar som studerats i denna uppsats är sådana som AD hänvisat till i senare domar.
Anledningen till att domar från 2005 och framåt studerats är dels för att ge en större bredd i urvalet
och dels för att komplettera den praxis som presenteras i behandlad doktrin, då övervägande delen
av den doktrin som använts är utgiven innan 2005. Totalt har 98 domar ingått i materialet, varav 78
har analyserats i uppsatsen. Av bilaga 1 framgår vilka domar som har exkluderats i analysen.
25 Glavå, M., Arbetsbrist, s. 23−30.
10