För barnets bästa – en antologi om idrott ur ett ... - GIH

More documents

Recommendations

Info

arns perspektIv på barnrättsperspektIvet Artikel 19 Skydd mot övergrepp 1. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård. 2. Sådana skyddsåtgärder bör, på det sätt som kan vara lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa samt, om så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande. Alla de intervjuade barnen säger att de överlag känner sig trygga i sin idrottsmiljö. I det stora hela blir de behandlade på ett bra sätt inom idrotten. Oskar säger: ”Jag tror ju aldrig man känner sig riktigt, riktigt otrygg. Är man med i ishockeylaget då är det ingenting som kan hända.” Wilma säger: ”Jag tycker vi behandlar varandra bra.” De känner sig inte kränkta av andra i laget. Men trots att de känner sig trygga så är det dock vissa händelser som upplevs som obehagliga. En orsak till obehag är ledares beteende. Tom känner en rädsla när han får kritik av sin ledare. Han återkommer flera gånger till situationen när fotbollsledaren blev arg på honom för sen ankomst vilket visar att detta tagit honom hårt. Det verkar också ha bidragit till att han slutade med fotboll. Utöver att följa vissa regler blir det tydligt att det främst är när idrottsmiljön blir negativ kring barnens prestationer som de upplever obehag. Johan säger: ”Vissa är kanske inte snälla när det är match, då kan de klaga lite mycket. Vissa (barn) tar det på allvar, kanske blir ledsen.” Johan menar att det främst är lagkamraterna och inte ledarna som klagar i hans fotbollslag. Han beskriver en situation där han upplevt obehag: ”När man kommer i friläge. Så kanske någon annan är där med öppet mål och så vill man skjuta själv. Så kanske skottet tar i ribban, över eller stolpe ut eller så. Då klagar de jättemycket. Då kanske de säger efter matchen och kanske i skolan – varför passade du inte?” Det är alltså inte bara i idrottssituationen som barnen påverkas av det som händer i idrotten utan också i skolan. 119
Inger elIasson Att den idrottsliga prestationsförmågan är betydelsefull för hur trygga barnen känner sig blir också tydligt när Sandra berättar hur hon känner: ”Ja, jag känner mig trygg, för jag är ganska bra på fotboll. Det enda som är dåligt i vårt lag det är att det har delats upp i grupper, de bra, de medel och de dåliga.” När jag frågar om det är ledarna som delar upp dem i dessa grupper förklarar Eva att så inte är fallet. ”Nä, det är mer barnen som bara delar upp sig.” Sandra fortsätter: ”På träningarna så står en grupp med de bra och passar med varandra. De ska alltid vara en grupp. Sen de här lite medel de är en grupp och de sämre, ja de får stå lite för sig själva.” Även om barnen gör detta själva vill de att ledarna ska ingripa och förändra ett sådant beteende. Sandra säger: ”Det är dumt att tränarna inte märker det ibland. De borde sätta ut en bra i ett lag och en annan i ett annat lag eller bestämma att ni två ska passa och ni två.” En anledning till att de vill att ledarna griper in är att prestationsnivån påverkar vem man blir kompis med. Sandra förklarar: ”De som var sämre får inte lika mycket kompisar eftersom de blir så här… ’utputtade’ och då vet de inte riktigt vad de ska göra.” Det framkommer i intervjuerna att barnen är självkritiska till sina negativa beteenden. Samtidigt vet de inte hur detta ska förändras om inte ledarna ingriper i barnens sociala interaktioner. Barnen upplever att de får mer respekt om de är duktiga i idrotten. Det är de som ska hjälpa sina kamrater om laget ligger under i en match. Flickorna beskriver en negativ spiral för dem som har en lägre prestationsförmåga och tenderar att bli utstötta, och få färre kompisar i laget. Detta gör barnen i sin tur än mer osäkra och dessutom ensamma på fritiden. Sandra förklarar: ”Det är två i vårt lag som är de som är lite … de är faktiskt lite utstötta på riktigt. De är … förlåt men de är faktiskt rädda för bollen. För om de får bollen blir de jättestressade och vet inte vad de ska göra. Då blir de ju inte lika bra. Så på fritiden då hör jag ju att vissa går på bio och så där. Sen när jag frågar den här tjejen – vad har du gjort då så svarar hon ’nä, jag har varit hemma och inte varit med någon’.” Barnen förstår hur negativa upplevelser och kritik mot deras prestationer kan få stor betydelse för vissa barn och påverka deras erfarenheter av idrott. Diskriminering – de som inte får vara med Artikel 2 i barnkonventionen betonar att alla barn har samma rättigheter och lika värde utan åtskillnad av något slag oavsett ras, hudfärg, kön, språk, föräldrars bakgrund etcetera. Unicef deklarerar att barnrättskommittén konsekvent har betonat vikten av att särskilt uppmärksamma utsatta grupper och barn som har sämre förutsättningar. Artikel 2 lyder: 120
Page 1 and 2:
För barnets bästa En antologi om
Page 3 and 4:
Centrum för idrottsforskning är s
Page 5 and 6:
FörFattarna Ulrika Berg är medici
Page 7 and 8:
InnEHåll Inger Eliasson Barns pers
Page 10:
Inledning Tio författare ger i den
Page 13 and 14:
KarIn rEDElIus över det lekfulla.
Page 15 and 16:
KarIn rEDElIus av ett resonerande s
Page 17 and 18:
KarIn rEDElIus Barns rättigheter i
Page 19 and 20:
KarIn rEDElIus har förvisso visat
Page 21 and 22:
KarIn rEDElIus Barn som idrottsliga
Page 23 and 24:
KarIn rEDElIus De har förlorat sin
Page 25 and 26:
KarIn rEDElIus Hur ska barns rätti
Page 27 and 28:
KarIn rEDElIus referenser Augustsso
Page 30 and 31:
Kajsa Gilenstam Idrottens struktur
Page 32 and 33:
Idrottens struktur - natur eller ku
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 42 and 43:
Kim Wickman Flickor och pojkar med
Page 44 and 45:
flIckor och pojkar med funktIonsned
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60:
eferenser flIckor och pojkar med fu
Page 63 and 64:
EVa JanssOn Figur 1. faktorer av be
Page 65 and 66:
EVa JanssOn Distans Distans Figur 3
Page 67 and 68:
EVa JanssOn största fiber var den
Page 69 and 70: EVa JanssOn Figur 5. fysisk prestat
Page 71 and 72: EVa JanssOn referenser Beunen, G, B
Page 74 and 75: Jonny Hjelm Fotboll på lek och all
Page 76 and 77: fotboll på lek och allvar Idrottst
Page 78 and 79: Idrott på individens villkor fotbo
Page 80 and 81: fotboll på lek och allvar förvän
Page 82 and 83: Fotboll och meningsfullhet fotboll
Page 84 and 85: fotboll på lek och allvar Sociala
Page 86: eferenser fotboll på lek och allva
Page 89 and 90: ulrIka berg hänsyn till för ledar
Page 91 and 92: ulrIka berg Fetma och övervikt und
Page 93 and 94: ulrIka berg Den motoriska utvecklin
Page 95 and 96: ulrIka berg ger både pojkar och fl
Page 97 and 98: ulrIka berg referenser Augustsson,
Page 100 and 101: Eva Nylander Hjärtats anpassning t
Page 102 and 103: hjärtats anpassnIng tIll tränIng
Page 110: hjärtats anpassnIng tIll tränIng
Page 113 and 114: Inger elIasson Syftet med studien v
Page 115 and 116: Inger elIasson När barnen får sva
Page 117 and 118: Inger elIasson färdigheter och att
Page 119: Inger elIasson Det kommer fram ytte
Page 123 and 124: Inger elIasson mer tekniska.” Ant
Page 125 and 126: Inger elIasson och idrott sätter f
Page 127 and 128: Inger elIasson nen mellan barn och
Page 130 and 131: Susanna Hedenborg Den som i leken g
Page 132 and 133: den som I leken går… inte kommer
Page 134 and 135: den som I leken går… och läggs
Page 136 and 137: Barnarbete inom idrotten den som I
Page 138 and 139: den som I leken går… pen. Nutida
Page 140 and 141: den som I leken går… så kan man
Page 142 and 143: den som I leken går… ”Hästarn
Page 146 and 147: Gunnar Elvin Möjligheternas dokume
Page 148 and 149: möjlIgheternas dokument bästa all
Page 150 and 151: möjlIgheternas dokument Ibland kom
Page 152 and 153: möjlIgheternas dokument flekterar
Page 154 and 155: möjlIgheternas dokument manhang. V
Page 156: För barnets bästa att betrakta id
show all

För barnets bästa – en antologi om idrott ur ett ... - GIH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?