För barnets bästa – en antologi om idrott ur ett ... - GIH

susanna hedenborg
på detta vis för att ”utmana oss läsare”. Istället för att använda begreppet arbete
talar även han om ”insats”. I RF:s remissvar framkommer problematiken kring
definitionen av arbete. RF påtalar att idrottsrörelsen inte är en typisk arbetsgivare
eftersom det mesta av arbetet utförs ideellt. Strand skriver på förbundets hemsida:
132
”Att göra insatser i och för sin idrottsförening är inte ett vanligt arbete.
Det utvecklar dig som person och besluten om vilka arbetsuppgifter
som du ska utföra tar du gemensamt i föreningen eller laget. Dessutom
är arbetet i grunden frivilligt.”
Precis som Lars, som citerades ovan, talar Strand om ”insatser”. Och kanske är det
flera som skulle ställa sig frågan sig om lottförsäljning, mockning eller kaffekokning
verkligen är arbete? Att koka kaffe till sig själv hemma räknas ju inte som
arbete, men kanske ser vi det som en arbetsuppgift om vi kokar kaffe till en grupp
personer på jobbet? Likaså blir kaffekokningen hemma möjligtvis ett arbete om
man bjuder hem några kollegor för ett möte på arbetstid och kokar kaffe till dem.
Eller är kaffekokning bara ett arbete när en servitris på ett kafé brygger kaffe och
får betalt? Är det då platsen, lönen eller servitrisens mångåriga erfarenhet och titel
som gör att vi ser det som arbete? Tjejer som mockar och borstar hästar i ett stall
utan att få betalt, arbetar de eller vad ska vi kalla det de gör? Och hur ser vi på de
pojkar som säljer kokosbollar eller de föräldrar som bakar för idrottsföreningen?
Att sälja kokosbollar är inte lika fysiskt jobbigt som att mocka hästspillning. Har
den fysiska arbetsinsatsen någon betydelse för hur vi definierar begreppet? Är arbete
en aktivitet som man får betalt för (det vill säga lönearbete/förvärvsarbete)
eller innebär arbete att man tillverkar något, kanske utan att få betalt (till exempel
konstnärligt arbete)?
Att definiera arbete utifrån betalning härstammar från fackföreningarnas kamp i
slutet av 1800-talet. De krävde åtta timmars arbete, åtta timmars fritid och åtta
timmars sömn. Genusforskare har visat att dessa krav förutsatte män som arbetare,
eftersom det hemarbete som många kvinnor utförde skulle göras under den
så kallade fritiden. Att bara den sysselsättning som någon får betalt för ska räknas
som arbete har kritiserats under hela 1900-talet. En tidig feministisk ekonom,
Margaret Reid, menade att all sysselsättning som kunde ersättas med betalt arbete,
borde räknas som arbete oavsett vem som utförde det. Det betyder att till
exempel städning i hemmet eller mockning i ett stall skulle vara ett arbete i lika
hög utsträckning som att sy vid ett löpande band i en klädfabrik. Det är så kritikerna
av stallarbetet i ridklubben i södra Sverige resonerar. Men denna definition
för med sig andra problem. Om allt arbete, oavsett betalning, räknas som arbete