För barnets bästa – en antologi om idrott ur ett ... - GIH

More documents

Recommendations

Info

flIckor och pojkar med funktIonsnedsättnIng lingsstörning som tränar och tävlar tillsammans med andra ungdomar. Orsakerna kan enligt studierna vara att idrottare med utvecklingsstörning genomsnittligt har sämre fysisk status, koordinationsförmåga och svårigheter att förstå instruktioner och regler vilket leder till att inkluderad verksamhet inte alltid kan tillmötesgå individens förutsättningar och behov. Enligt Idrotten vill, ska hänsyn tas till återhämtning och ungdomars skolsituation. Hänsyn bör även tas till att funktionsnedsättning eller komplikationer som följd av funktionsnedsättning kan orsaka längre tränings- och tävlingsuppehåll. I rullstolsidrotter kan det vara fråga om svårläkta trycksår, hand- och axelskador. Hänsyn bör även tas till att funktionsnedsättning i sig kan vara tidskrävande och att idrottare med funktionsnedsättning kan behöva mer tid till förberedelse och återhämtning. I Idrotten vill, betonas att de som leder barnidrott ska, förutom sin specialidrottskompetens, ha grundläggande kunskap om hur barn utvecklas fysiskt, psykiskt och socialt. I Sverige erbjuds ledare i handikappidrott att gå SISU:s grundutbildning för idrottsledare, Plattformen. SHIF/SPK erbjuder därefter en fördjupad grenspecifik utbildning till ledare inom handikappidrott. SHIF/SPK ger även kurser i vad det innebär att leva med en funktionsnedsättning och att vara fysiskt aktiv. De har en uttalad ambition om ökat och fördjupat samarbete med andra specialidrottsförbund och med skolans verksamhet för att skapa förutsättningar för ett aktivt idrottsliv åt flickor och pojkar med funktionsnedsättning. Emellertid verkar det vara svårt att rekrytera nya ledare till handikappidrotten och särskilt då ledare som själva har en funktionsnedsättning. Det gäller även rekryteringen till andra uppdrag inom idrottsorganisationen. Det finns relativt få vetenskapliga studier om i vilken omfattning olika grupper av individer med funktionsnedsättning är medlemmar i den svenska idrottsrörelsen. avslutande reflektioner Integrering leder inte med automatik till demokrati. Flickor och pojkar med funktionsnedsättning och deras föräldrar eller vårdnadshavare ska exempelvis inte vara beroende av vilken människosyn som tränare, ledare eller medlemmar har i en enskild idrottsförening eller i samband med en idrottsaktivitet. Som tidigare påpekats har många flickor och pojkar med funktionsnedsättning negativa erfarenheter från förenings- och skolidrotten vilket tyder på att det finns en klyfta mellan de rättigheter som flickor och pojkar med funktionsnedsättning har till delaktighet och jämlikhet och den verklighet som de möter. De mål och riktlinjer 55
kIm WIckman som anges i styrdokumenten tycks därmed inte i önskvärd utsträckning nå fram till den verklighet där beslut fattas som berör flickor och pojkar med funktionsnedsättning. Det finns stora brister i bemötandet av flickor och pojkar med funktionsnedsättning. Möten mellan människor sker inte opåverkade av de värderingar som råder i samhället vilket även får betydelse för den enskildes kontakter med idrottsrörelsen. Det handlar bland annat om hur idrottsrörelsen genom regler, kategorisering, resurstilldelning, tillgänglighetsåtgärder och allmänna värderingar upprätthåller eller aktivt arbetar för en förändring av miljöer och sammanhang som exkluderar flickor och pojkar med funktionsnedsättning. Bemötandet är inte en angelägenhet enbart för flickor och pojkar med funktionsnedsättning, deras föräldrar eller vårdnadshavare. Det är en demokratifråga som angår alla. Målet bör vara att stärka den enskildes självbestämmande, inflytande och integritet och underlätta delaktighet och jämlikhet. Bemötandet av flickor och pojkar med funktionsnedsättning i den idrottsliga praktiken innefattar båda parters förväntningar på mötet. De har ofta olika perspektiv därför att deras kunskaper och erfarenheter skiljer sig åt. Den enskilde, oftast en förälder eller vårdnadshavare till ett barn med funktionsnedsättning, utgår från barnets förutsättningar medan tränare och ledare inom den organiserade idrotten talar utifrån de regler, normer, värderingar och föreställningar som råder inom det givna sociala och kulturella sammanhang där de är verksamma. Dessa skillnader i perspektiv har stor betydelse för kvaliteten i bemötandet. Det måste därför finnas en vilja från båda parter att gemensamt skapa förutsättningar till idrottande utan att det yttersta ansvaret för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet förskjuts från idrottsrörelsen till barnet, dess föräldrar eller vårdnadshavare. Barn lär sig demokrati och människors lika värde genom att uppleva det i social samvaro med andra barn, unga och vuxna med skilda förutsättningar. Jag vill påstå att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning i hög grad fostras genom samhällssystemet till att inte ifrågasätta sina livsvillkor eller slå vakt om sina rättigheter som en följd av omvårdnadsprocessens logik. Implicit förutsätts barn och unga med funktionsnedsättning att vara tacksamma för det stöd och de extraresurser som samhället tillhandahåller i form av hjälpmedel, assistans och särskilda anpassningar. Detta handlar i hög grad om att formas och forma sig själv till ett fogligt objekt, inte till ett handlande subjekt. Därmed kan det aldrig vara ett giltigt skäl att i en idrottsförening hävda att man har försökt att skapa verksamhet för flickor och pojkar med funktionsnedsättning men att gensvaret varit svagt. Oftast beror sådana misslyckanden på bristande kommunikation och kunskap om den 56
Page 1 and 2:
För barnets bästa En antologi om
Page 3 and 4:
Centrum för idrottsforskning är s
Page 5 and 6: FörFattarna Ulrika Berg är medici
Page 7 and 8: InnEHåll Inger Eliasson Barns pers
Page 10: Inledning Tio författare ger i den
Page 13 and 14: KarIn rEDElIus över det lekfulla.
Page 15 and 16: KarIn rEDElIus av ett resonerande s
Page 17 and 18: KarIn rEDElIus Barns rättigheter i
Page 19 and 20: KarIn rEDElIus har förvisso visat
Page 21 and 22: KarIn rEDElIus Barn som idrottsliga
Page 23 and 24: KarIn rEDElIus De har förlorat sin
Page 25 and 26: KarIn rEDElIus Hur ska barns rätti
Page 27 and 28: KarIn rEDElIus referenser Augustsso
Page 30 and 31: Kajsa Gilenstam Idrottens struktur
Page 32 and 33: Idrottens struktur - natur eller ku
Page 42 and 43: Kim Wickman Flickor och pojkar med
Page 44 and 45: flIckor och pojkar med funktIonsned
Page 60: eferenser flIckor och pojkar med fu
Page 63 and 64: EVa JanssOn Figur 1. faktorer av be
Page 65 and 66: EVa JanssOn Distans Distans Figur 3
Page 67 and 68: EVa JanssOn största fiber var den
Page 69 and 70: EVa JanssOn Figur 5. fysisk prestat
Page 71 and 72: EVa JanssOn referenser Beunen, G, B
Page 74 and 75: Jonny Hjelm Fotboll på lek och all
Page 76 and 77: fotboll på lek och allvar Idrottst
Page 78 and 79: Idrott på individens villkor fotbo
Page 80 and 81: fotboll på lek och allvar förvän
Page 82 and 83: Fotboll och meningsfullhet fotboll
Page 84 and 85: fotboll på lek och allvar Sociala
Page 86: eferenser fotboll på lek och allva
Page 89 and 90: ulrIka berg hänsyn till för ledar
Page 91 and 92: ulrIka berg Fetma och övervikt und
Page 93 and 94: ulrIka berg Den motoriska utvecklin
Page 95 and 96: ulrIka berg ger både pojkar och fl
Page 97 and 98: ulrIka berg referenser Augustsson,
Page 100 and 101: Eva Nylander Hjärtats anpassning t
Page 102 and 103: hjärtats anpassnIng tIll tränIng
Page 104 and 105: hjärtats anpassnIng tIll tränIng
Page 106 and 107:
hjärtats anpassnIng tIll tränIng
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
Inger elIasson Syftet med studien v
Page 115 and 116:
Inger elIasson När barnen får sva
Page 117 and 118:
Inger elIasson färdigheter och att
Page 119 and 120:
Inger elIasson Det kommer fram ytte
Page 121 and 122:
Inger elIasson Att den idrottsliga
Page 123 and 124:
Inger elIasson mer tekniska.” Ant
Page 125 and 126:
Inger elIasson och idrott sätter f
Page 127 and 128:
Inger elIasson nen mellan barn och
Page 130 and 131:
Susanna Hedenborg Den som i leken g
Page 132 and 133:
den som I leken går… inte kommer
Page 134 and 135:
den som I leken går… och läggs
Page 136 and 137:
Barnarbete inom idrotten den som I
Page 138 and 139:
den som I leken går… pen. Nutida
Page 140 and 141:
den som I leken går… så kan man
Page 142 and 143:
den som I leken går… ”Hästarn
Page 146 and 147:
Gunnar Elvin Möjligheternas dokume
Page 148 and 149:
möjlIgheternas dokument bästa all
Page 150 and 151:
möjlIgheternas dokument Ibland kom
Page 152 and 153:
möjlIgheternas dokument flekterar
Page 154 and 155:
möjlIgheternas dokument manhang. V
Page 156:
För barnets bästa att betrakta id
show all

För barnets bästa – en antologi om idrott ur ett ... - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?