För barnets bästa – en antologi om idrott ur ett ... - GIH

flIckor och pojkar med funktIonsnedsättnIng
grunder som andra barn, och de ska få bistånd som är anpassat efter funktionsnedsättning
och ålder för att förverkliga detta. Det finns studier som visar att barn
och unga med funktionsnedsättning sällan får komma till tals i undersökningar
som handlar om deras livskontext. När undersökningar görs är det oftast föräldrar,
ledare, assistenter, skolpersonal och andra professionella kontakter som tillfrågas
om barnets situation. I arbetet med att genomföra konventionen i allmänhet
och i de beslut som rör människor med funktionsnedsättning i synnerhet har
staterna en skyldighet att samråda med de organisationer som representerar barn,
unga och vuxna med funktionsnedsättning. Konventionstexterna understryker
också att det oftast är vuxna med eller utan funktionsnedsättning som utarbetar
riktlinjer och fattar beslut när det gäller barn och unga med funktionsnedsättning
medan barnen själva lämnas utanför processen.
Som framgår av Idrotten vill är en viktig del av idrottsrörelsens demokratiska
fostran att varje medlem, utifrån sin ålder och andra rådande förutsättningar, kan
påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp såväl genom en demokratiskt
uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.
Särskilt gäller detta flickor och pojkar som i den lokala idrottsföreningen tidigt
får träning i demokratins grundläggande spelregler. Som tidigare påpekats har
barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning svag representation i den organiserade
idrotten på alla nivåer vilket innebär att deras möjligheter till inflytande,
delaktighet och medbestämmande inskränks. Detta medför att förutsättningarna
att påverka resursfördelningen, idrottens utformning och innehållet i ledarutbildningar
och kursmaterial som kan bidra till en ökad medvetenhet och förståelse för
idrottsutövare med särskilda behov begränsas eller helt uteblir.
Som tidigare påpekats är avsikten enligt Idrotten vill, att flickor och pojkar ska
ges möjlighet att leka och pröva på olika idrotter och därigenom utveckla fysiska
grundfärdigheter. Barn med omfattande funktionsnedsättning kan ha begränsade
eller till och med negativa erfarenheter av såväl lek som fysisk aktivitet. Det kan
vara sådana sammanhang där barnet har upplevt utanförskap i relation till andra
barn. Att vara fysiskt aktiv kan också vara förknippat med smärta eller värk. Trots
att barnets generella utveckling är normgivande för idrottslig verksamhet för barn
kan allsidighet vara svår att uppnå när det gäller flickor och pojkar med funktionsnedsättning.
Exempelvis är det många flickor och pojkar med funktionsnedsättning
som under sin skoltid exkluderats från idrottsundervisningen och klasskamraterna
på grund av att undervisningen inte har kunnat anpassas eller att det inte
funnits tillgång till idrottshjälpmedel. Sådana negativa erfarenheter präglar i hög
grad individens förutsättningar för fortsatt idrottande.
53