Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

More documents

Recommendations

Info

ARBETE & KLIMATRÄTTVISA Kampanjaktiviteterna omfattar lärande, kommunikation, genomförande av förändringar och lobbying. ACF tillhandahåller fyra aktionspaket (energi, mat, jobb och vatten), webbplatsverktyg, telefonrådgivning och kurser i hur man ska driva kampanjer för en minskning av klimatförändringarna, både på arbetsplatsen och i samhället i stort. Paketet för jobb har detaljer om potentialen för gröna jobb i vissa industrier och yrken och inleds med observationen att »vi måste sluta att förorena Australien och skada vår planet. Genom att vara smarta kan vi agera mot klimatförändringarna, minska föroreningarna och skapa nya och bättre jobb». 16 ACTU gav också, i samarbete med ACF, ut en rapport om »Att skapa jobb. Att minska föroreningarna», som konstaterade att »åtgärder för att reducera föroreningar kan gå hand i hand med jobbskapande åtgärder och ett blomstrandeAustralien med en sund miljö. Australien skulle kunna skapa mer än 770 000 nya jobb fram till 2030 genom att agera kraftfullt nu för att minska föroreningarna.» 17 På ACTU:s webbplats sägs för närvarande att »det är helt enkelt inte sant att skiftet till en lågförorenande ekonomi kommer att resultera i färre jobb. Forskning som gjorts på uppdrag avACTU och ACFvisar att Australien fortfarande har en oslagbar möjlighet att skapa hundratusentals ’green collarjobb’». 18 I april 2011 publicerade ACTU en färgglad pamflett med titeln Climate Change is Union Business (Klimatförändring är en facklig affär), där man argumenterade för att jobbskapande åtgärder och insatser mot klimatförändringar är nära förbundna. 19 I stödet för Labor-regeringens koldioxidskatt som infördes den 1 juli 2012, betonades förbindelsen mellan å ena sidan insatser för att minska klimatförändringarna och gröna jobb, å andra sidan »rättvis växling». ACTU-ordföranden Ged Kearney sade att Australiens framtida ekonomiska och miljömässiga säkerhet kräver att den federala regeringen vidtar åtgärder för att reducera koldioxidföroreningarna och skapa renare industrier. Australien kan med rätt miljöpolitik skapa upp till en miljon rena energijobb, men den måste införas så snart som möjligt för att generera investeringar så att vi kan börja den ekonomiska omvandlingen och stödja arbetarna i anpassningsprocessen. 20 Gruv- och energiavdelningen CFMEU ME representerar arbetarna i de ekonomiska sektorer som står för största andelen växthusgaser. Trots det har CFMEU ME sedan länge insett allvaret i den globala uppvärmningen och den roll som fossila bränslen spelar när det gäller utsläppen. Förbundets generalsekreterare Tony Maher hävdar att CFMEU från 1990 till 2006 »främjade en progressiv politik inom den internationella fackliga rörelsen» och att »kolgruvearbetare har konsulterats och ombetts att stödja den politik som förbundet antagit». 21 CFMEU har naturligtvis som mål att se till att de nödvändiga begränsningarna av utsläpp 10 Arbetarhistoria 2012:3–4 Förbundet för bygg, skogs, gruv- och energisektorerna, CFMEU, är mest engagerat i de industrier som står för utsläpp av växthusgaser men förbundet är också aktivt i att bygga rödgröna allianser. inte äventyrararbetarnas rätt till ekonomisk trygghet och möjligheter till alternativa jobb inom dessa industrier. Denna fackliga ståndpunkt har ofta misstolkats, även av gruvbolag som vill skydda »business-as-usual»-jobb. I november 2006 genomförde förbundet en medlemsomröstning där alla medlemmar fick reagera på dess klimatpolicy, som rekommenderade ratificering av Kyotoprotokollet, ett system för handel med utsläppsrätter, omfattande investeringar i energi med låga utsläpp, ett energisparprogram och åtgärder inom transport och jordbruk, inklusive färre landröjningar. Policyn diskuterades på medlemsmöten på arbetsplatser i hela landet. Maher kommenterade: Våra medlemmar är trötta på att demoniseras och att bara ses som en del av problemet. De är stolta över att förbundet gör gruvarbetarna till en del av lösningen. Det harvarit en stärkande erfarenhet. Denna policy antogs så gott som enhälligt. 22 Sent under 2006 lanserade förbundet en offentlig diskussionspromemoria om
klimatförändringarna. Den uppmanade alla berörda att arbeta tillsammans för att »ta itu med det hot mot mänskligheten och miljön som den globala uppvärmningen innebär». 23 Förbundet fortsatte att konsultera sina medlemmar. I maj 2007 godkände förbundets nationella konvent, med ungefär 400 delegater från varje kolgruva och kraftstation i landet, enhälligt en annonskampanj för en miljon dollar för att bemöta »vanföreställningen att passivitet inför klimatförändringarna skyddar jobben. Ingenting kan vara mer felaktigt». 24 Förbundets »klimatförändringspolicy» som offentliggjordes i september 2007 konstaterade att förbränning av kol spelar en huvudroll i utsläppen av växthusgaser. Den fastslår att »vi måste bidra på ett ansvarsfullt sätt för att hitta lösningar på de uppenbara hoten som av människan orsakade klimatförändringar innebär» och »våra medlemmar och alla australiensare behöver mobiliseras, i sina hem, i samhällen och på arbetsplatser för att diskutera klimatförändringarna och hur man kan bekämpa dem». 25 Förbundscirkuläret i november 2007 började med konstaterandet att världen behöver Australiens kol, men att utsläpp från dess användning bidrar till klimatförändringarna. »De måste minskas kraftigt.» I slutsatserna togs de sociala aspekterna på dämpande åtgärder upp på nytt: »Vi måste alla lära oss att leva och arbeta annorlunda. Utmaningen måste mötas rättvist och rimligt om det ska vara möjligt att vinna hela samhällets stöd, vilket behövs för framgång.» 26 Gröna grupper är emellertid kritiska mot CFMEU:s stöd för koldioxidlagring, Carbon capture and storage, CCS, som först tog form i december 2007. 27 I samarbete med WWF tog CFMEU fram ett dokument 2009 där de stöder den ökande spridningen av förnyelsebar energi och introduktionen av utsläppsrätter, men argumenterade för att utveckling av CCS var avgörande för användningen av kol i en värld med koldioxidrestriktioner. Resonemanget var i huvudsak att det är uppenbart att utvecklingsländerna kommer att behöva kol och gas för årtionden framöver, så »vi måste reducera utsläppen från deras användning om vi ska kunna stoppa farliga klimatförändringar». 28 Vid förbundets klimatförändringskonferens i Adelaide den 24 september 2009 resonerade Maher kring den speciella situation som medlemmarna befinner sig i när de arbetar inom en industri som »dödar planeten». En medlemsundersökning visade att hälften av medlemmarna kände sig anklagade av »anti-koldioxid-grupper». Han påpekade att gruvarbetare har »demoniserats» på ett orättvist sätt eftersom CFMEU harvarit för en ratificering av Kyotoprotokollet, för införande av handel med utsläppsrätter och för investeringar i »lågutsläppsenergi». I kolgruvedistrikt som La Trobe Valley och Hunter Valley har CFMEU arbetat med olika lokala grupper för att utveckla utfasningsplaner av kolet medan det säkerställs att arbetarna har alternativa sysselsättningsmöjligheter. Vid ett offentligt möte i Melbourne 2012 hävdade CFMEU-ordföranden i La Trobe Valley, Luke Van Der Meulen, att kapitalismen »dödar oss» och att den fria marknaden var problemet och inte problemets lösning, när det gäller klimatförändringarna. Hans organisation var positiv till en systematisk utveckling av »klimatförändringsjobb» med en omplacering av arbetare från olje- och kolindustrier till solkrafts- och andra förnyelsebara industrier och rättvisa övergångsstrategier för att säkerställa att pengar dirigerades till gröna jobb och kompensation till friställda arbetare, inte till kraftbolagen. 29 Bortom rött och grönt De nuvarande klimat- och ekonomiska kriserna framhäver arbetarrörelsens och miljörörelsens gemensamma intressen. Inte nog med att det inte finns några jobb på en död planet, det finns fler jobb i en hållbar ekonomi än i en ohållbar. Genom att prioritera bruk av arbetskraft i stället för av naturresurser kan en hållbar grön ekonomi garantera stabila och höga sysselsättningsnivåer utan att kräva en allmänt skadlig ekonomisk tillväxt som underminerar jobbtrygghet i en icke hållbar ekonomi. Den »gröna jobb»-retoriken inspirerar miljöaktivisterna och accepteras av de flesta fackliga medlemmarna, eftersom den inte kräver avsteg från den traditionella fackliga betoningen på anställningstrygghet. Ett exempel är en facklig konferens om klimatförändring som hölls den 9 oktober 2010, sponsrad gemensamt av Victorian Trades Hall Council och Climate Emergency Network. Där manade man till »rättvis omvandling» eftersom »det inte får bli arbetarna och deras samhällen som tvingas acceptera lägre levnadsstandard och missgynnas». Slutresolutionen deklarerade: Vi förkastar marknadsbaserade lösningar som ’carbon pricing’ (skatt på koldioxidutsläpp och handel med utsläppsrätter) och kräver i stället regleringar och direkta statliga investeringar i förnyelsebar energi för att verkligen säkerställa att de som förorenar betalar (’polluters pay’) för den övergång som vi behöver. 30 I anslutning till konferensen etablerades ett fackligt nätverk för klimataktion, som driver kampanjer för »En rättvis övergång till arbetskraftintensiva förnyelsebara energilösningar – Fackligt inflytande och kollektivanslutna jobb – En tioårig övergång till 100% förnyelsebart – Statlig reglering, inte marknadsmisslyckanden – Inget nytt kol.» 31 Fackliga aktioner kring klimatförändringarna tillsammans med miljöaktivister hjälper också facket som organisation. ACTU menar att facket måste göra något mer än att förhandla om bättre löner och arbetsvillkor, annars misslyckas det att engagera arbetare som är nöjda med sina jobb. »Värderings- Arbetarhistoria 2012:3–4 11
Page 1 and 2: Arbetarhistoria2012:3-4 [143-144] A
Page 3 and 4: LEDARE Arbetarrörelsens ideologisk
Page 5 and 6: flikter kring makten över samhäll
Page 7 and 8: Från jobb kontra miljö till »gr
Page 9: Vi måste vidta åtgärder nu eller
Page 13 and 14: Blue Green Alliance förenar 14 av
Page 15 and 16: Syd till ojämlikheter i den ekonom
Page 17 and 18: flyttade produktionen till en annan
Page 19 and 20: Har miljörörelsen varit för lån
Page 21 and 22: två sätt: antingen genom att öka
Page 23 and 24: miljö-altruism. I stället för en
Page 25 and 26: inte medför sociala orättvisor. D
Page 27 and 28: möjligheten inte bör uteslutas i
Page 29 and 30: Arbete och miljöproblem. Vad kan a
Page 31 and 32: Rönnskärsverken 1928-1966. Produk
Page 33 and 34: aspekter: »Dessutom ärväl idag e
Page 35 and 36: Multinasjonale konserner, mennesker
Page 37 and 38: tertungt involvert i industrialiser
Page 39 and 40: uovertruffen kognitiv evne til å t
Page 41 and 42: Torkans konsekvenser. Genusarbetsde
Page 43 and 44: Kvinnors arbete i la zona seca rör
Page 45 and 46: Män arbetar främst inom jordbruke
Page 47 and 48: Ekologisk marxism: Att göra vänst
Page 49 and 50: 1882 förnekade att Podolinski hade
Page 51 and 52: Mary Mellor och Ariel Salleh skulle
Page 53 and 54: Vad är Arbetaresperantism? Arbetar
Page 55 and 56: Den neutrala esperantorörelsen var
Page 57 and 58: Antifascistisk esperantoaffisch und
Page 59 and 60: livit en fientlig organisation rikt
Page 61 and 62:
Något om Jacques Rancière: Prolet
Page 63 and 64:
1968 Det som hände och inleddes i
Page 65 and 66:
Dokumentärfilmen om Olof Palme: Et
Page 67 and 68:
RECENSION SAFoch arbetsmigrationen
Page 69 and 70:
gemang och det politiska livet som
Page 71 and 72:
fiskt utan talar om straight edge-k
Page 73 and 74:
globala arbetsmarknaden. Den prekä
Page 75 and 76:
4 5 6 7 8 9 10 11 1. En av Charlie
show all

Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?