Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

aspekter: »Dessutom ärväl idag energi- och miljöfrågorna, vid
sidan av fredsfrågan, de problemområden som de unga ägnar
stora delar av sitt politiska engagemang.» 25
På kongressen 1989 diskuterades frågan om skyddsombudens
möjlighet att stoppa ett arbete vid risk föryttre miljöpåverkan.
Överstyrelsen svarade med att det var »logiskt och
nödvändigt att skyddsombudens roll på arbetsplatserna
utvecklas till att även omfatta yttre miljöproblem» och dessutom
»en naturlig följd av den vidgade syn förbundet idag har
på miljöområdet.» Metalls handlingsprogram om deyttre miljöfrågorna,
som hade titeln Fackligt miljöarbete för en god livsmiljö,
presenterades så här på ett möte i juni 1989:
Förbundets medlemmar harvarit och är hårt utsatta för de
risker som finns i arbetsmiljön. När nu dessutom den yttre
miljön försämras drabbas de som har dålig arbetsmiljö
värst. Dessutom finns det ofta ett klart samband mellan
arbetsmiljön och den yttre miljön. I många fall, om än inte
i alla, är deyttre miljöproblemen en följd av brister i arbetsmiljön.
26
Därför var det självklart att förbundets miljöarbete vidgades
till att gälla deyttre miljöfrågorna. Det gällde att foga samman
verksamheten för det goda arbetet med arbetet för en god livsmiljö,
som kännetecknades av »ett samhälle i ekologisk samklang
där utsläpp i luft, vatten och mark är fria från giftiga
ämnen och biologiskt nedbrytbara i naturens eget kretslopp.»
Utifrån detta gick förbundet in i samarbetsprojekt med naturvårdsenheterna
i fyra län och de olika kommunernas miljönämnder
och hälsoskyddsnämnder. 27
Arbete och miljökatastrofer
Mitt fjärde och sista exempel handlar om hur dramatiska händelser
i miljön påverkar arbetarklassens villkor. Dels är det
ofta de fattigaste befolkningsskikten som drabbas, dels krävs
stora insatser av mänskligt arbete för att röja upp. Ibland har
detta skett under former som påmint om tvångsarbete.
Jag skall illustrera med ett exempel från södra USA, närmare
bestämt när Mississippifloden svämmade över 1927.
Undervåren detta år bröts skyddsvallarna i nedre Mississippi
till följd av kraftiga skyfall. Enorma områden ställdes under
vatten vilket också ledde till att grödorna förstördes. Hundratals
människor omkom och uppskattningsvis 637 000 blev
hemlösa. 28
Forskare har framhållit att översvämningen var den första
naturkatastrofen som hade så tydliga följder för afroamerikanerna,
och att den direkt utlöste den andra stora migrationsvågen
norrut. 29 Mer än 300 000 svarta amerikaner hamnade i
läger där de tvingades arbeta, bland annat med att röja upp på
plantager som drabbats av översvämningarna. 30 Den afroamerikanska
pressen rapporterade att många arbetare inte fick
betalt – bara löfte om senare lön – och att arbetsvillkoren var
mycket dåliga med beväpnade vakter som övervakade fördämningsarbetarna.
31
Under 1931 uppmärksammades arbetsförhållandena vid de
nu statligt organiserade arbetena vid Mississippiflodens
skyddsvallar avAmerican Federation of Labor, AFL. I en rapport
liknades situationen för arbetarna vid slaveri. Arbetsdagarna
var mellan tolv och arton timmar långa och det förekom
inte någon övertidsersättning. Till bilden hörde också
rapporter om misshandel, bland annat piskningar, och andra
övergrepp. 32 Knappt ett år därefter publicerade the National
Association for theAdvancement of Colored People, NAACP,
en ny rapport. Arbetet med att dämma upp Mississippi
genomfördes av privata företag på kontrakt med den federala
regeringen. Återigen rapporterades om låga löner, långa
arbetsdagar på tolv timmar och våldsövergrepp. I rapporterna
berättades det också om att arbetarna tvingades köpa varor
till överpriser i bolagens affärer. Till bilden hörde också sanitära
missförhållanden, smuts, dålig kost och utebliven sophantering.
33
Efter att kritiken förts upp på federal nivå agerade senator
Robert F. Wagner från New York för att förmå senaten att
undersöka missförhållandena. 34 Under hösten 1933 rapporterades
att arbetarna vid skyddsvallarna skulle få högre lön och
en reglerad 30-timmarsvecka. Dessa villkor skulle gälla de
arbetare vars villkor reglerades av National Industrial Recovery
Act under Rooseveltadministrationen. Den afroamerikanska
pressen rapporterade om en seger för den kamp som
förts avAFL och NAACP. 35
Konklusion
Jag har i denna artikel argumenterat för det värdefulla i att
förena perspektiv från arbetarhistoria och miljöhistoria. Även
om John McNeill och andra synliggjort arbetare och arbetarklass
framstår det fortfarande som en utmaning att integrera
perspektiv från arbetarhistoria – arbetsmiljö, facklig
organisering, motståndsstrategier, arbetsdelning, levnadsförhållanden,
genusrelationer, konsumtionsmönster och så
vidare – med perspektiv från miljöhistoria.
Jag har tagit fyra exempel. Det första handlar om kunskaper
som har att göra med miljöfrågornas upptäcktsproblematik.
Det andra berör hur den yttre och den inre miljön kan analyseras
inom ramen för undersökningar som görs utifrån ett
helhetsperspektiv. Det tredje riktar in sig på de fackliga organisationerna
och deras strategier när det gäller miljöfrågorna.
Det fjärde, slutligen, belyser hur mänskligt arbete och de former
inom vilka det organiseras är av betydelse under de
extrema förhållanden som kännetecknar naturkatastrofer,
men också hur de fattigaste skikten i samhället drabbas. Det
visar också vikten av att sätta sökarljuset på de motståndsstrategier
som utvecklas.
Arbetarhistoria 2012:3–4 33