Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

More documents

Recommendations

Info

ARBETE & KLIMATRÄTTVISA Förbundens medlemssammansättning 5 Förbund Datum för grundande Medlemmar Typ av arbete United Steelworkers (United Steel, Paper 1936 850,000 aktiva Metall (aluminum och stål); and Forestry, Rubber, Manufacturing, 350,000 pensionärer 6 papper och skog; kemisk Energy, Allied Industrial & Service Workers industri; sjukvård, farmaci, International Union) offentliganställda; gruvor United Autoworkers (United Automobile, 1935 390,000 aktiva Fordon, flyg och försvar, Aerospace & Agricultural Implement Workers 600,000 pensionärer tunga truckar, jordbruksof America International Union) redskap, teknik, kontor, yrkesarbete 40 procent under sjuttiotalet har i dag fallit till 20 procent. 4 De två förbunden har reagerat mycket olika på nedgången. UAW har lagt allt störrevikt vid att försvara sin historiskt uppnådda institutionella makt, till den grad att det ställt sig på industrins sida i miljöfrågor. Utöver minskad facklig makt i USA sedan 1970-talet har båda förbunden också mött stora hot mot medlemmarnas arbeten. Ökad rörlighet för kapital och outsourcing av arbete har inneburit långtgående hot mot förbundens medlemmar liksom också miljöförstörelsen – särskilt klimatförändringarna – eftersom klimatstrategier direkt berör de industrier som förbunden representerar. De företräder medlemmar i industrier, som antingen skapar höga utsläpp av växthusgaser (till exempel stålproduktion), eller skapar produkter som släpper ut stora mängderväxthusgas (till exempel bilar). Eftersom utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet, är förbundens medlemmar oupplösligt förenade med klimatutmaningarna. Till skillnad från UAW:s defensiva – och kanske självklara – svar på olika hot, har USW aktivt tagit upp miljöfrågor i allmänhet och klimatfrågorna i synnerhet, med en strategi som omfattar arbete på många nivåer, både inom och utanför förbundet. Det är det institutionella ramverk inom vilket förbunden verkar, materiella villkor och den organisatoriska sammansättningen hos förbunden som har avgjort deras handlingslinjer när det gäller miljöfrågorna. The United Steelworkers USW var ett av de första amerikanska förbund som erkände att det finns en klimatpåverkan skapad av människor, vilket framgår av deras rapport om miljöpolitik från 1990 Our Childrens World (Våra barns värld), där de identifierade »global uppvärmning som den viktigaste miljöfrågan i vår livstid». 7 På många sätt kopplat till en historisk bakgrund i miljö- och arbetsplatsfrågor, underströk USW det grundläggande sambandet mellan klimatförsämring och ekonomisk exploatering av arbetarna. USW har medgivit att många av deras medlemmars arbete kan ha en direkt påverkan på klimatet och att för- 14 Arbetarhistoria 2012:3–4 sök att minska klimatförändringarna skulle kunna hota medlemmarnas anställningar. Samtidigt har de hela tiden argumenterat för att det enda sättet att lösa krisen är att kombinera de sammanlänkade arbets- och miljöfrågorna, snarare än att reagera defensivt för att skydda medlemmarna. 8 USW hävdar också att den globala uppvärmningen påskyndas av kapitalets inneboende girighet, eller som USW:s ordförande Leo Gerard uttryckt det 2006: Mycket av föroreningarna från produktionen föds ur samma girighet och samma behov av ständigt ökandevinster, som leder till exploatering av arbetarna. 9 Efter att USW officiellt erkänt relationen mellan den ekonomiska exploateringen och klimatförändringarna 1990, använde förbundet sin organisatoriska struktur särskilt för aktioner och experiment på regional nivå. 10 Detta var delvis en strategisk nödvändighet på grund av den amerikanska federala strukturen och förbundets flerskiktade uppbyggnad. Genom aktivism på den regionala nivån, till exempel 1990 i distrikt 11– som sträcker sig från Minnesota till Washington och hela vägen till Alaska – förmådde ordföranden David Foster att skapa ett engagemang med miljögrupper på områden som skogsavverkning i urskogar, där förbundet – genom gemensamma fackliga och miljöpolitiska diskussioner – satte fokus på förbindelsen mellan uthålligt skogsbruk och trygga jobb. 11 Förbundets federala struktur och varje distrikts möjlighet att ta upp frågor utanför det område som bedöms som omedelbart avgörande på den nationella nivån, underlättade lokal miljöaktivism. Dessutom innebar arbetet på distriktsnivå att man insåg hur nödvändigt det var att lära av och samarbeta med andra sociala grupper, särskilt miljögrupper, med målet att skapa en mer omfattande facklig aktivism som tar upp hot mot såväl jobb som miljö. 12 USW kopplar också klimatförändringarna och deras ojämna fördelning mellan rika och fattiga, mellan Nord och
Syd till ojämlikheter i den ekonomiska fördelningen, snarare än till tekniska misslyckanden som behöver en teknisk lösning även om främjandet av en grönare teknik ändå ärviktigt, enligt USW. 13 Förbundet har definierat problemet på ett sätt som ger organisationens medlemmar en central roll genom att man identifierar orsakerna till och betonar deltagandet i lösningarna på klimatfrågorna. Detta exemplifierades av Gerards betoning på medlemmarnas förmåga att använda sin expertis för att förändra produktionen till miljövänliga produkter, att utveckla former av förnyelsebara energikällor och att spela en aktiv roll i att identifiera klimatförändringarnas effekter. 14 Dessutom pressades förbundet genom en sammanslagning 1999, med det miljöaktiva förbundet PACE – där även Oil Chemical och Atomic Workers ingick, som ordnade en miljöstrejk mot Shell Oil 1973 – till att integrera klimatkampen i sin plattform. USW argumenterade också för en lösning som syftade till att skydda sina nuvarande medlemmar och slå vakt om tillverkningsindustrin i USA. 15 Intervjuer, policyuttalanden och pressmeddelanden från 2000-talet visar att de motsatte sig klausuler i handels- avtal som underlättade kapitalflykt som en reaktion på höga miljökrav. De hävdade också att det borde införas en progressiv beskattning på konsumtion av varor med höga koldioxidutsläpp. Beskattningen i USA tar ofta sikte på produktion, oavsett var varorna är tillverkade, för att säkerställa att företag inte kan kringgå utsläppslagstiftning genom att importera varor från länder med sämre miljöstandard. 16 USW sätter in klimatfrågorna i ett sammanhang där den amerikanska industrin kan förlora i konkurrensen genom koldioxidläckage, till exempel, där strikta minskningar avväxthusgasutsläpp kan leda till kapitalflykt till andra delar avvärlden, med mindre hårda regleringar, och hävdar att förbundets roll är att säkerställa att varje policy, som syftar till att motverka klimatförändringarna, också skyddar arbetskraften i USA. USW fokuserar också på gröna jobb – ett kontroversiellt begrepp - vilket förbundet definierar som jobb som kommer att vitalisera USA:s tillverkningssektor genom produktion av miljövänliga varor, såsom vindturbiner eller fordon för offentliga transporter. 17 På liknande sätt argumenterar USW i en rapport från 2008 United Steelworkers, USW, var ett av de första amerikanska fackförbunden som erkände att det finns en klimatpåverkan skapad av människor och man sade tidigt att den globala uppvärmningen är den viktigaste miljöfrågan i vår tid. som gavs ut av Blue Green Alliance (koalition mellan arbetaroch miljörörelse) att gröna jobb måste ha som mål att vitalisera stadsdelar som drabbats hårt av kapitalflykt och miljöförstörelse. 18 För att USW:s miljöarbete ska uppfattas som legitimt inom det politiska systemet i USA, till exempel i det demokratiska partiet, måste det presentera lösningar som inte ses som alltför radikala. Därför stödjer det ett inhemskt, marknadsbaserat system med utsläppsrättshandel, med minskade växthusgasutsläpp på nationell bas, som skapar en obligatorisk gräns för utsläpp, medan det ger industrier med stora utsläpp en möjlighet att köpa utsläppsrätter från dem som inte släpper ut så mycket. USW anser att detta skulle innebära ekonomiska incitament att minska utsläppen och samtidigt göra det möjligt att behålla produktionen i USA. Emellertid ses detta system ofta som en kompromiss och det är inte helt klarlagt om det skulle minska växthusgaserna tillräckligt. Sist och slutligen måste USW ha som utgångspunkt att dess ställningstaganden kan accepteras av lagstiftarna, näringslivet, miljörörelsen och medlemmarna. Till följd av USW:s sätt att tolka klimatförändringshotet använder förbundet progressiva arbetaroch miljörörelseallianser för att främja övergripande och ekonomiskt rättvisa klimatlösningar. Det har bildat allianser med miljögrupper som Sierra Club och bildade Blue Green Alliance 2006 (för närvarande aktiva i 18 delstater). USW ingår också i Apollo Alliance, som fokuserar på en tioårig policyplan med målsättningen att öka offentliga investeringar i forskning om, utveckling och skapande av gröna jobb. USW har genom dessa allianser specifikt stött en satsning på renare energi som ett sätt att bekämpa klimatförändringar och att skapa jobb i tillverkningsindustrin. Detta exemplifieras 2012 i rapporten »Winds of Change: A Manufacturing Blueprint for the Wind Industry» där förbundet argumenterar för statliga åtgärder för att skapa en marknad för vindkraft, baserad på striktare utsläppsstandarder och skatterabatter för tillverkare som använder inhemsk arbetskraft. 19 Detta speciella exempel är en konkretisering av USW:s övergripande klimatstrategi. Den syftar till att ge ny kraft åt USA:s tillverkningsindustri genom att använda renare energi och produktionsmetoder, lagstiftning och samarbete med organisationer utanför arbetarrörelsen. Arbetarhistoria 2012:3–4 15
Page 1 and 2: Arbetarhistoria2012:3-4 [143-144] A
Page 3 and 4: LEDARE Arbetarrörelsens ideologisk
Page 5 and 6: flikter kring makten över samhäll
Page 7 and 8: Från jobb kontra miljö till »gr
Page 9 and 10: Vi måste vidta åtgärder nu eller
Page 11 and 12: klimatförändringarna. Den uppmana
Page 13: Blue Green Alliance förenar 14 av
Page 17 and 18: flyttade produktionen till en annan
Page 19 and 20: Har miljörörelsen varit för lån
Page 21 and 22: två sätt: antingen genom att öka
Page 23 and 24: miljö-altruism. I stället för en
Page 25 and 26: inte medför sociala orättvisor. D
Page 27 and 28: möjligheten inte bör uteslutas i
Page 29 and 30: Arbete och miljöproblem. Vad kan a
Page 31 and 32: Rönnskärsverken 1928-1966. Produk
Page 33 and 34: aspekter: »Dessutom ärväl idag e
Page 35 and 36: Multinasjonale konserner, mennesker
Page 37 and 38: tertungt involvert i industrialiser
Page 39 and 40: uovertruffen kognitiv evne til å t
Page 41 and 42: Torkans konsekvenser. Genusarbetsde
Page 43 and 44: Kvinnors arbete i la zona seca rör
Page 45 and 46: Män arbetar främst inom jordbruke
Page 47 and 48: Ekologisk marxism: Att göra vänst
Page 49 and 50: 1882 förnekade att Podolinski hade
Page 51 and 52: Mary Mellor och Ariel Salleh skulle
Page 53 and 54: Vad är Arbetaresperantism? Arbetar
Page 55 and 56: Den neutrala esperantorörelsen var
Page 57 and 58: Antifascistisk esperantoaffisch und
Page 59 and 60: livit en fientlig organisation rikt
Page 61 and 62: Något om Jacques Rancière: Prolet
Page 63 and 64: 1968 Det som hände och inleddes i
Page 65 and 66:
Dokumentärfilmen om Olof Palme: Et
Page 67 and 68:
RECENSION SAFoch arbetsmigrationen
Page 69 and 70:
gemang och det politiska livet som
Page 71 and 72:
fiskt utan talar om straight edge-k
Page 73 and 74:
globala arbetsmarknaden. Den prekä
Page 75 and 76:
4 5 6 7 8 9 10 11 1. En av Charlie
show all

Ladda ner (pdf) - Arbetarhistoria

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?